Skee prästgårds gravfält

Gravfältet vid Skee prästgård ligger vackert uppe på en åsrygg bevuxen med åldriga ekar. Foto: Andrea Grave-Muller

Gravfältet vid Skee prästgård ligger vackert uppe på en åsrygg med utsikt över dalgången nedanför. Åsen är bevuxen med stora ekar, vilka ofta förknippas med herrgårdsmiljöer. Området var troligen stormansmiljö redan när gravfältet anlades för tusen år sedan.

Vid Skee prästgård finns flera mindre gravfält, med det är bara det största som vårdas. Norr om vägen ligger sammanlagt fyrtio gravar. Sexton av dessa är högar, resten är runda stensättningar.

Största gravhögen tre meter hög

Den största högen är kraftig skadad, men var ursprungligen omkring fyrtio meter i diameter. Det är nästan lika mycket som Bohusläns största gravhög, Grönehög, några kilometer norr om Skee. Flera stora gropar och schaktningar finns i högen, varav den största skär ett sår i högen som är tjugofem meter långt och åtta meter brett. I groparna har stenpackningar och hällar från stenens inre blottlagts.

De övriga högarna är betydligt mindre. I en av dem har man hittat två spjutspetsar av järn tillsammans med en urna med aska.

Stensättningarna är alla övertorvade. Flera av dem har en välvd profil som gör dem svåra att skilja från högarna. Stensättningarna är dock lägre och med tunnare torvlager. En av dem har en mittsten.

Gravfältet begränsas i västra delen av en rad stenar, varav några är resta.

Fynd från vikingatiden

På andra sidan vägen ligger en hög och två stensättningar. Ytterligare tre stensättningar undersöktes och togs bort av Uddevalla Museum 1974. Fynd av brända ben, järnfragment och glasflusspärlor gjorde att graven kunde dateras till vikingatid, alltså sista delen av järnåldern. Vid odling i området har under årens lopp hittats en hel del urnor med aska och andra fynd. Dessa är dessvärre inte bevarade.

Att tänka på som besökare

Gravfältet vid Skee prästgård ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Grönehög vid Blomsholm, Bohusläns största gravhög. Foto: Bo Niklasson

På järnåldern låg Skee vid en havsvik, som slingrade sig in vid Strömsvattnet och där förgrenade sig i en nordlig och en sydlig arm. Den sydliga armen fortsatte förbi Skee och slutade först ytterligare några kilometer söderut.

I norr gick vattnet förbi Blomsholm, där man än idag kan se monumentalgravar, som det stora stenskeppet vid Blomsholms säteri, samt Bohusläns största gravhög, Grönehög.

Gånggrift och boplatser

Högar, stensättningar och ännu ett par gravfält runt Skee prästgård är från järnåldern, medan de ryggade fornåkrarna som ligger mellan gravfälten är från medeltiden eller senare. Flera gårdar i området har också medeltida anor. Söder om gravfälten ligger en gånggrift. Gånggrifter byggdes som gemensamma gravar för flera människor, kanske en släkt eller klan, under yngre stenåldern, för omkring 5 000 år sedan. Från stenåldern är förmodligen också de rester av boplatser man har hittat i området.

Gravfält med domarringar

Bara ett par kilometer sydost om Skee prästgård ligger gravfältet Dårskilds högar. Gravfältet, som utmärks av sina många domarringar, är omgivet av ytterligare gravar från brons- och järnålder. Fynd av bland annat flinta tyder på att människor bodde här redan på stenåldern.

Fler lämningar från järnåldern är storhögar som Danmarkshögen i Håve, Dyrehögen i Treje och en hög i Vättland, uppkallad efter en vikingahövding som ska ha hetat Brynjolf Ulfalldi. I Vättland finns också ett hålvägssystem, gamla färdvägar som förmodligen är från järnålder eller medeltid.

De gåtfulla fornborgarna

Några kilometer från Skee ligger också fornborgar, både i söder och i öster. Exakt vad fornborgarna användes till vet man inte riktigt. De dateras ofta till mitten av järnåldern, men kan vara såväl äldre som yngre. En vanlig teori är att de hade någon form av försvarsfunktion, kanske som tillflyktsort i orostider. Andra teorier är att de fungerade som handelsplatser, kultplatser, boskapsfållor eller vårdkasar. Kanske hade de olika funktioner under olika perioder.

Hällristningar från bronsåldern

En annan stor fornlämningsgrupp i Skee-trakten är hällristningarna. De gjordes under bronsåldern och är därmed mellan 2500 och 4000 år gamla. Bland annat finns det hällristningar vid Massleberg.

Ortnamnet Skee är också intressant. Vad det betyder och vad det kommer av är mycket omdiskuterat – det kan betyda så vitt skilda saker som skiljeställe för boskap, kapplöpningsbana eller kultplats. Forskarna lutar dock åt att beteckna det som ett sakralt namn – Skee ska alltså ha varit en helig plats eller kultplats under förkristen tid.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering