Tossene

Detalj av hällristning vid bergets fot i öster. Foto: Malin Richard

Ett stort gravfält från järnåldern, spännande hällristningar från bronsåldern och en stenåldersboplats - mycket ryms i hagmarken vid Tossene kyrka.

För inte länge sedan var området helt igenvuxet, men betesmarken har röjts och de historiska spår som legat dolda har lyfts fram i ljuset.

Femtio gravar vid kyrkan

Gravfältet ligger nära kyrkan uppe på bergshöjden omgivet av hällristningar på bergets sluttningar. Boplatsen ligger nedanför gravfältet i nordvästra delen av betesmarken.

Gravfältets femtio gravar består av fyrtio högar och tio stensättningar. De flesta är från järnåldern, men det är inte omöjligt att det döljer sig gravar från bronsåldern under högarna.

Skepp, djur och människor

De mest spännande hällristningarna finns vid bergets fot i öster. Här finns flera skepp – ett över en meter långt. Det finns även djur, människor, skålgropar, en fotsula, cirkelfigurer och en vagn med fyra hjul. För att besökare lättare ska kunna se dem är flera av ristningarna imålade.

Betesmarken var tidigare kraftigt igenväxt, men började restaureras 2004 av föreningen Balders hage. Med röjningen kom även andra kulturhistoriska lämningar fram som spår efter stenhuggeri, stengärdsgårdar och en väderkvarnsgrund.

Gravfältet består av fyrtio högar och tio stensättningar från järnåldern. Foto: Malin Richard

Sägner kring gravfältet

Förr kallades gravfältet Batterihögarna. I äldre tider trodde man att ett stort slag ägt rum på slätten nedanför kyrkan och att de döda begravts uppe på gravfältet. Ett batteri är en plats där man ställt upp kanoner. Några kanoner fanns inte på järnåldern, utan det rör sig om en sägen. Liknande sägner finns om många gravfält.

Att tänka på som besökare

Området ligger på privat mark med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner. På sommaren betas hagmarken av nötkreatur. Hundar ska hållas kopplade.

Tossene kyrka uppfördes 1859. Sten från den gamla medeltida kyrkan användes till stenmuren. Foto: Malin Richard

Tossene har varit ett centrum i bygden och en kultplats från forntiden och in i vår tid. Det visar bland annat områdets många fornlämningar.

Tossene är en av länets fornlämningstätaste socknar med cirka sjuttio registrerade fornlämningar. Här finns fornlämningar från alla förhistoriska perioder, men tonvikten ligger på lämningar från bronsålder. Fornlämningarna består främst av en stor mängd skålgropar och figurristningar, dessutom finns fyra gravfält, rösen, stensättningar och boplatser. Hällristningarna ligger i anslutning till jordbruksmarken med flera stora och tydliga ristningar sydost om Tossene kyrka.

Två stora gravfält ligger på byarna Tossene och Vallas marker, vilket tyder på att byarna har förhistoriskt ursprung. Även byarnas namn är mycket gamla med rötter i järnåldern. Gårdarna låg i äldre tid samlade i byar, men de splittrades i samband med skiften på 1700- och 1800-talet. Tossene kyrka från 1859 har haft en medeltida föregångare.

Tossene kyrka byggdes 1859 och ersatte då en kyrka från medeltiden som låg sydväst om bergshöjden. Stenar som den gamla kyrkan var uppförd av återanvändes bland annat i den stenmur som omgärdar den nya kyrkan.