Labyrinten i Ornunga

Labyrinten i Ornunga kallades i äldre tid Trägenborg. Foto: Malin Richard

Labyrinter är en av våra mest fantasieggande fornlämningar. Det är också en av de lämningar vi vet minst om, både då det gäller ålder, varför man byggde dem och hur de brukades.

I Västra Götaland finns tre olika områden med labyrinter. Ett av dem hittar du i Sjuhäradsbygden norr om Borås: labyrinten i Ornunga.

Labyrinten är 11 x 9 meter och är uppbyggd av tolv varv av lagda stenar. Ingången till labyrinten är i nordöst och den är uppbyggd runt ett lagt kors.

Från historisk tid

Labyrinten ligger inte i närheten av några forntida gravar eller tingsplatser och därför är det inte möjligt att få fram någon närmare datering. Man tror att den uppförts i historisk tid.

Labyrinten besöktes i början av 1900-talet av Oskar Montelius. År 1930 frilades och avbildades den av överlärare Hilding Svensson i Falköping. Han har även återgivit uppgifter om att det ska ha funnits ytterligare en labyrint, eller delar av en, längre söderut, men den har inte återfunnits. Vid inventering 1961 var labyrinten kraftigt övervuxen. Man hörde då i bygden att labyrinten skulle ha varit lagd på 1800-talet av ett par drängar.

Söder och väster om labyrinten finns några jordfria rösen, troligen odlingsrösen och i området finns en fossil åker med röjningsrösen.

Att tänka på som besökare

Labyrinten ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Utblick över Ornungasjön från Hönsahögens gravfält. Foto: Malin Richard

Området runt Ornungasjön är rikt på fornlämningar. Här finns flera gravar från järnåldern, bland annat i form av ensamliggande stensättningar, men också hela gravfält. Någon kilometer från sjön finns även en hällkista från stenåldern.

Runt Ornungasjön finns många gravar från forntiden. Framförallt enstaka stensättningar, men också hela gravfält med stensättningar, högar och flatmarksgravar. Någon kilometer väster om sjön finns även en hällkista från stenåldern. Ofta ligger hällkistor ensamma i terrängen, men i detta fall har kistan fått sällskap av några stensättningar. Gravarna är belägna några hundra meter från en mosse, vilket är ganska vanligt då det gäller hällkistor.

Tecken på bosättningar

I närheten av och runt sjön har man på flera ställen hittat lämningar och föremål i marken som tyder på forntida bosättningar. Oftast rör det sig om föremål i flinta eller annan bergart. Även slagg har hittats på olika platser kring sjön, viket visar på att en lokal metallframställning troligen skett här.

På ett flertal platser i bygden kan man hitta skålgropar. Skålgropar, eller älvkvarnar som de också kallas, dateras ofta till bronsåldern, men har brukats både före och efter detta.

Lämningar efter äldre tiders jordbruk finns representerade i hela området. Ofta rör det sig om odlingsrösen som i vissa fall har en ålderdomlig karaktär.

Ornunga gamla kyrka från 1200-talet. En av Västergötlands bäst bevarade medeltidskyrkor. Foto: Malin Richard

Fornlämningsbilden tillsammans med det ålderdomliga ortnamnet och en tidigmedeltida kyrka berättar om en trakt med en lång historia.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering