Ymseborg

På en hög höjd vid sjön Ymsen kan man fortfarande se lämningarna efter det medeltida fästet Ymseborg. Borgen förknippas med folkungaätten, en gammal stormannaätt som var inblandad i flera av medeltidens maktkamper.

Ruinen efter Ymseborg ligger vid sjön Ymsen på två höjder som ligger intill varandra. Ymsen var en viktig vinterled och rik fiskesjö, vilket gjorde borgens läge attraktivt. I sin glans dagar hade borgen en yttre mur – själva huvudborgen – på den nordliga höjden och en förborg på den sydliga.

Innanför muren fanns ett stort, fyrkantigt torn och förmodligen även ett antal ekonomibyggnader. I söder och öster sluttade berget ner mot sjön. I väster hade man dämt upp en bäck för att skapa en skyddande vattensamling, som också kunde användas till fiskodling. Möjligen fanns det en yttre vall bortanför vattensamlingen.

Ymseborg i planschverket Suecia Antiqua et Hodierna, tryckt år 1701

Borg från 1200-talet

Kung Knut Långe brukar anges som möjlig byggherre till Ymseborg. Borgen skulle i så fall vara byggd under tidigt 1200-tal. Borgen nämns dock i skriftliga källor först vid 1200-talets slut. 1278 ska Magnus Ladulås svärfar, greve Gerhard I av Holstein, tagits tillfånga i ett uppror och förts till borgen. Upproret slogs ner, och upprorsmännen Johan Filipsson och Birger Filipsson avrättades 1280. Borgen drogs då in till kronan.

Johan och Birger var sonsöner till kung Knut Långe. Samtliga tillhörde en gren av folkungaätten, en av de rivaliserande stormannasläkterna i det tidigt medeltida Sverige. Filipssönerna ledde vad som brukar kallas det Tredje folkungaupproret, som riktades mot kung Magnus Ladulås.

Endast murrester kvar av borgen

Senare tider har gått hårt åt ruinen. Borgen kom att förfalla. När Bäcks kyrka byggdes om i mitten av 1700-talet lär man ha hämtat sten från Ymseborg. Något som också gjordes när Ymsjöholms herrgård byggdes vid samma tid. Ännu i slutet av 1600-talet reste sig borgtornet åtminstone två våningar högt. Idag syns bara murrester. Borgen har aldrig blivit arkeologiskt undersökt.

Att tänka på som besökare

Ymseborg ligger på privat mark. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Utblick över sjön Ymsen från Ymseborg. Foto: Malin Richard

Ymseborg ligger vid sjön Ymsens västra strand. Kring sjön finns flera stora gårdar, bland annat godset Ymsjöholm, Säckestad gård och Borruds herrgård. I sydost ligger ruinerna av Biskopsgården i Säckestad.

I trakten kring Ymseborg fanns på 1200-talet byar, ensamgårdar och förstås kyrkor. Byarna i centrala Västergötland omfattade vanligen ett flertal gårdar, kanske uppemot ett tiotal. Ju längre från folkrika bygder man kom, desto vanligare blev ensamgårdarna.

Få av de medeltida kyrkorna i trakten är bevarade idag. Många revs på 1700- eller 1800-talet för att bereda plats åt stora, moderna kyrkor. Ymseborgs sockenkyrka, Bäcks kyrka, var en sådan. Den var byggd i trä och revs i mitten av 1700-talet när den ersattes av en ny kyrka.

Bäcks kyrka byggdes i mitten av 1700-talet. En stor del stenmaterial till nya kyrkan sägs komma från Ymseborg i närheten. Foto: Västergötlands museum

Sällsynt medeltida träkyrka

I närliggande Älgarås finns en av Västergötlands få medeltida träkyrkor bevarad, om än i ombyggt skick. Den nuvarande kyrkan är från 1400-talet, men en kyrka fanns på plats redan på 1200-talet, även den i trä. Möjligen kan det ha varit en stavkyrka. Från 1200-talskyrkan är en klocka med runinskrift, ett skåp med Maria och Jesusbarnet, ett triumfkrucifix samt en dopfunt bevarade. I Älgarås låg också vid samma tid en frälsegård, alltså en gård som tillhörde en adelsfamilj.