Åbyhällen

Detalj av Åbyhällen. Foto: Malin Richard

Strax sydväst om Åby säteri finns Åbyhällen - en av Bohusläns mest kända hällristningar. Den ligger i direkt anslutning till djurparken Nordens Ark som arbetar för att ge utrotningshotade djur en framtid.

Åbyhällen är en av Bohusläns mest kända hällristningshällar. Den består av en brant, vattenöversilad berghäll med figurer på en yta som är cirka 40 x 25 meter. Trots sin imponerande storlek upptäcktes hällen inte förrän 1967.

Många typiska motiv från bronsåldern

Ungefär 120 figurer är inhuggna på den stora hällen. De flesta motiven är typiska för bronsåldern. Här finns grupper av djur, människor, skepp, skålgropar och andra, mer svårtolkade symboler. Flera av hällristningarna är unika, bland annat djurspåren som troligen är av varg.

Figurerna är idag imålade för att besökare lättare ska se dem. Huruvida de var målade på bronsåldern vet vi inte säkert.

Storslagna bemannade skepp

Mest framträdande på Åbyhällen är de stora, bemannade skeppen. Det finns ett trettiotal skepp på hällen med människor som håller föremål och vapen i sina utsträckta händer.

Skeppsmotivet är ett av de vanligaste motiven på Bohusläns hällristningar. Orsaken kan vara att skepp har en viktig plats i mytologin. Vattenvägarna var de viktigaste färdvägarna för långa resor, och föreställningen att skepp för de döda till dödsriket förekommer på flera platser i världen.

Ett av Åbyhällens trettiotal skepp. Foto: Malin Richard

På ett av skeppen finns ett så kallat brudpar. Det handlar troligen om ett rituellt eller heligt bröllop. En förening mellan man och kvinna, med syfte att främja fruktbarheten hos människor, djur och grödor. Sådana har funnits i de flesta förkristna religioner.

I närheten av skeppen finns en rad män i procession med lyfta armar som ser ut att ha hjälmar på sig. Troligen är det en mycket speciell typ av bronshjälmar som användes av keltiska krigare. Liknande hjälmar har hittats på kontinenten, men aldrig i Norden.

Unika djurspår på hällen

Djurspåren på Åbyhällen är intressanta. De är vanliga på ristningar i norra delen av Skandinavien. Det rör sig då om så kallade jaktristningar som förknippas med en jägar- och samlarkultur och har vilda djur- och jaktscener som främsta motiv. I Bohuslän, där hällristningarna framförallt är jordbruksristningar, är djurspår ovanliga.

Att tänka på som besökare

Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Detalj av Åbyhällen. Foto: Malin Richard

Under äldre stenålder var Åby ett skärgårdslandskap. Först under bronsåldern (cirka 1800-500 före Kristus) hade så stora delar av landskapet frilagts att vi skulle känna igen oss. Lägre liggande områden norr om gården var fortfarande en bred vik vid Åbyfjorden.

Det finns fornlämningar från alla förhistoriska perioder kring Åby säteri. Människor har levt kring Åbyfjorden i åtminstone 6000 år. Men det är framförallt bronsålderns hällristningar som sätter sin prägel på landskapet. De finns på både hällar och lösa block. Här finns ristningar av människor, djur, skepp och olika symboler. Men också enkla skålgropar, enstaka eller i grupp.

Rösen, boplatser och megaliter

Förutom hällristningarna är den mest uppenbara lämningen från bronsåldern stora gravrösen som ligger högt upp på bergskrönen med vida utsikt över hav eller landskap. Det finns flera sådana rösen i Åbys närhet.

Söder om Åbyhällen, på andra sidan dalgången, finns en brant bergvägg, som bildar ett klippöverhäng. Här har man funnit en boplats med en härd, en sotgrop och slagen flinta, som har daterats till övergången mellan stenålder och äldre bronsålder.

Undersökningar visar att stora, monumentala hällristningar som Åbyhällen ofta ligger i lägen där de varit synliga för många människor. Lägen som visar en tydlig anknytning till havet eller att de legat vid stråk eller naturliga passager i landskapet där många människor rört sig. I området kring Åby finns även andra monumentala fornlämningar i exponerade lägen. Det rör sig om flera stenkammargravar (dösar och hällkistor) från senare delen av stenåldern.