Bäckefors bruk
I södra delen av Bengtsfors kommun ligger lämningarna efter Bäckefors bruk som hade sin storhetstid för drygt 150 år sedan. Här finns ruinerna efter de smedjor och hammare som stängdes ner i slutet av 1800-talet, en bruksmiljö som är själva grunden för samhället Bäckefors.
Fornvård handlar inte bara om att ta hand om gravar och andra förhistoriska fornlämningar. Fornminnen kan även vara från en tid som är betydligt närmare vår egen. Ett exempel på detta är de dalsländska järnbruken, vars historia går tillbaka till senare delen av 1600-talet. Järnbruken var viktiga för den dalsländska sysselsättningen och ekonomin, särskilt genom de bisysslor de gav upphov till, då många bönder tjänade en extra slant genom att framställa och leverera kol till bruken.
Bäckefors bruk grundades av Leonard Magnus Uggla. Han var brukspatron på Billingsfors bruk ett par mil norr om Bäckefors. På bruket tillverkades till en början råstål av tackjärn som skeppades från Bergslagen. Bruket anlades på det gamla godset Vättungens mark, vid ån där det sedan tidigare fanns en såg.
Godset hade Uggla köpt 1760 och han hade redan från början planerat att starta upp ett bruk på platsen. Det drog dock ut på tiden och först 1767 fick verksamheten sitt privilegiebrev. I brevet angavs vilka typer av anläggningar Uggla hade rätt att upprätta – bland annat flera hammare, en spiksmedja, ett ståltrådsdrageri, en ugn och en smidesverkstad.
Alla anläggningar kom dock inte att uppföras genast och Bäckefors bruk förblev ett ganska litet bruk under sina första femtio år.
Lancashiremetoden och brukets storhetstid
Under lågkonjunkturen 1823 köpte Carl Fredrik Waern bruket av Leonard Magnus Ugglas son. Produktionen hade under 1790-talet alltmer kommit att inriktas på stångjärnsproduktion. Waern ansökte om utökat smidningstillstånd, vilket beviljades i januari 1824. Detta gjorde att bruket kunde tredubbla sin produktion av stångjärn. Waern insåg att produktionsmetoderna behövde förbättras om bruket skulle ha någon framtid. Han kom att intressera sig för den så kallade Lancashiremetoden, en smidesmetod som användes i England och Wales. Genom sina kontakter ordnade han att några smeder från södra Wales flyttade till Sverige för att arbeta med den nya metoden.
Som första bruk i Sverige började Bäckefors 1829 att använda sig av Lancashiremetoden under ledning av verkmästare Samuel Houlder. De engelskspråkiga invandrarna kom att utgöra ett exotiskt inslag i bygden. Tillsammans med brukspatronen på Lesjöfors bruk, Gustaf Ekman, utvecklade och fulländade Waern den nya metoden. Waern var frikostig med råd till andra bruk och flera smeder från Bäckefors arbetade tidvis som instruktörer på bruken runt om i Dalsland.
Bruksområdet utökades under åren med flera byggnader och ombyggnader. En ny såg, smedjor, kolhus och verkstäder uppfördes, liksom bostäder och kontor. Under 1850-talet framställdes 1 500 ton stångjärn om året på Bäckefors, vilket var att betrakta som mycket på den tiden. 1855 arbetade 367 personer på bruket, vilket kan jämföras med 77 personer vid tiden för Waerns övertagande. Därtill bodde omkring 670 personer på de hemman och torp som tillhörde brukets domäner.
Brukets nedgång och sista år
Carl Fredrik Waern dog 1858 och därmed gick Bäckefors storhetstid mot sitt slut. Nya tillverkningsmetoder och sjunkande stångjärnspriser gjorde det svårare för Bäckefors att hävda sig i konkurrensen. Brukets lönsamhet var visserligen fortfarande god under 1860-talet men Waerns arvtagare valde att satsa på Billingsfors bruk istället, dit också flera av Bäckefors smeder kom att flytta.
De sjunkande stångjärnspriserna gjorde att verksamheten i stället koncentrerades till den mekaniska verkstaden och gjuteriet – bland annat tillverkades hästskosöm. De ekonomiska svårigheterna blev dock allt större och Familjen Waern sålde bruket 1882. Det kom sedan att byta ägare flera gånger medan verksamheten avvecklades alltmer. Något stångjärn framställdes inte längre. De sista åren bearbetades bland annat koppar, zink och tenn samtidigt som det framställdes spik och söm. Från 1915 var verksamheten mycket liten och 1920 upphörde den helt.
Att tänka på som besökare
Den gamla bruksvillan och engelska byggningen är idag privatbostäder. Tänk på att visa respekt, parkera på angiven plats och inte störa de boende.
Under 1700- och 1800-talet bestod Dalsland till stor del av byar, torp, skogar, åkrar, kyrkor och bruk. Dessa bands samman av dåliga vägar på vilka det ofta transporterades järn till bruken i trakten.
Från Bergslagen till hamnen i Upperud, söder om Håverud, kom tackjärnet, eller råjärnet som det också kallas, och var därifrån tvunget att fraktas landvägen till bruket i Bäckefors. Bäckefors bruk ligger på det gamla godset Vättungens ägor. Platsen har anor från medeltiden och tillhörde ursprungligen kyrkan innan det på 1400-talet kom i familjen Stakes ägo.
Ett annat intressant resmål är Bäcke kyrka. Den är byggd i mitten av 1600-talet, men har troligen en medeltida föregångare.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.