Bronsålderssundet

Gravrösen ligger uppe på bergen längs det forna sundets stränder. Foto: Malin Richard

Under bronsåldern gick ett livligt trafikerat sund tvärsöver västra Hisingen i Göteborg. Då var havsnivån ungefär tio meter högre än idag. Numera är stora delar av sundet bebyggd dalgång.

Under bronsåldern var havsnivån i Göteborgsområdet ungefär tio meter högre än idag. Då gick ett sund tvärs över västra Hisingen från Arendal i söder till Björlanda Kile i norr. Sundet drog till sig många människor och det finns gott om spår efter dem längs sundets forna stränder.

Väl bevarat bronsålderslandskap

Fornlämningarna kring sundet härrör framförallt från bronsåldern. Stora delar av det gamla sundet är bebyggt med industrier idag, men vid Fåglevik i nordväst finns ett stycke bevarat landskap. Dagens öppna odlingslandskap påminner troligen starkt om det betade landskap som fanns här för 3 000 år sedan. Två gårdar i södra delen av området håller markerna öppna med åkerbruk och bete.

Den bevarade delen av bronsålderssundet innehåller ett 60-tal fornlämningar av olika slag, främst boplatser, rösen och tomtningar. På bergen längs sundets stränder har man funnit 35 gravar, stora rösen, långrösen och små stensättningar. Intill bergen, inte långt från den forna stranden, finns sju boplatser.

Senare tiders tillfälliga boplatser, tomtningarna, finns främst på fastlandet innanför ön Välkommen och på Stora Hästholmen. Tomtningar är vallar eller murar efter enkla kojor som troligen använts i samband med fiske.

Fynd av stockbåtar och långhus

När dalgången exploaterades grävdes många av områdets fornlämningar ut vilket gett ökade arkeologiska kunskaper. Bland fynden är resterna av två stockbåtar och en boplats med spår efter ett 30 meter långt och tio meter brett långhus. Väggarna bestod av två–tre meter tjockt lager grästorvor. Man har också funnit spår av bronsgjutning.

Inom området finns sju stora rösen med en diameter på 10–16 meter. I flera av dessa har man funnit kallmur och hällar som tyder på förekomsten av kistor.

Natur och kultur

Vid bronsålderssundet finns en utmärkt stig med informationsskyltar som berättar om fornlämningar och natur i området. Längs stigen finns förutom fornlämningar och andra kulturspår också två områden med rik flora som sköts som slåtterängar.

Att tänka på som besökare

Bronsålderssundet har många besökare och ett stort antal boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner. På delar av området finns betesdjur. Hundar ska hållas kopplade.

Foto: Malin Richard

Ön Hisingen har varit attraktiv för människor under hela förhistorien. Här möter sötvatten från Göta älv och Nordre älv salt havsvatten, vilket gett god tillgång på fisk. Älvarna har också varit bra farleder, där människan lätt kunnat ta sig mellan olika typer av miljöer för jakt och fiske, från öppen skärgård till inlandets skogar. Dessutom var kustklimatet milt och det fanns gott om skyddade boplatslägen.

Fornlämningarna domineras av boplatser från både äldre och yngre stenålder. Men det finns även boplatser från brons- och järnålder, såväl som medeltid/nyare tid. På höjderna i anslutning till boplatserna ligger rösen och stensättningar.

Vid Björlanda finns rika lämningar från både sten- och bronsålder. I anslutning till Björlanda by och Kvisljungeby ligger gravfält från järnåldern troligen med rötter i vikingatid. Björlanda by var centrum i socknen i början av medeltiden. Här uppfördes en stenkyrka på tolvhundratalet.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering
  • Rastplats
  • Vandringsled