Klosterkullen i Kongahälla

Grundstenarna efter klostret är de enda synliga lämningarna på klosterkullen. Foto: Malin Richard

Kongahälla är en av Nordens äldsta städer. Staden nämns ofta i sagolitteraturen. Det kan ha funnits en stadsbildning redan på 900-talet. Mer säkra belägg för staden finns från början av 1100-talet.

Kastala kloster

De grundstenar som syns på Klosterkullen är vad som återstår av ett Augustinerkloster som stod klart före år 1180. Det är det äldsta kända klostret i Bohuslän. Upphovsmannen var Norges ärkebiskop Øystein Erlendsson. Han var tidigare kyrkoherde i Kongahälla. Munkarna kallade sig Augustinkorherrar och kom ofta från samhällets högre skikt. Munkarna bar prästdräkt och ägnade dagarna åt boklig bildning och själavård. Ytterligare ett kloster av liknande orden fanns i Dragsmark i Uddevalla kommun.

Så här kan klostret med närområde ha sett ut. Illustration RAÄ

Klostret kom att heta Kastala kloster och ladugården Kastellegården. Ladugården fungerade som skatteinsamlingsplats. Hit fördes grödor och andra naturprodukter från klostrets egendomar.

Vid utgrävningar i det tunna jordskiktet vid Klosterkullen i Kungahälla har man påträffat flera fynd. Det mest spektakulära är ett femtiotal skelett efter klosterbröder som har hittats gravsatta under kyrkans golv, trots att det bara var en halv meter till berget.

Exempel på fynd vid Klosterkullen i Kongahälla:

djurben och lerbitar
blosshållare
nycklar, metkrokar, kammar och saxar
spännen, sländtrissor och knivar

Att tänka på som besökare

Klosterkullen ligger på privat mark, med boende runt omkring. Området ingår dessutom i ett naturreservat. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Det gamla stadsområdet är åkermark idag. Nordre älv och Munkholmen skymtar i bakgrunden. Foto: Malin Richard

Staden Kongahälla låg på ett smalt och flackt område norr om Nordre älv. Läget var strategiskt då Norge, Sverige och Danmarks gränser en gång i tiden möttes vid Nordre älv. Stora delar av stadsområdet är åker idag. Några av de få synliga resterna av staden finns på Klosterkullen som låg i stadens norra del.

Kongahälla kom med sitt strategiska läge att bli en av Norges viktigaste städer. Här bedrevs hantverk och handel. Människor och varor fraktades på älven mellan kust och inland. Men stadens läge var också utsatt. Kongahälla var Norges sydligaste stad alldeles inpå den svenska gränsen. Staden utsattes flera gånger för härjningar och bränder.

Mest betydande var staden under 1200-talets första hälft då bland annat borgen på Ragnhildsholmen byggdes. Under hela medeltiden fanns två kloster i Kungahälla. Det ska också ha funnits tre kyrkor.

Kastellegårdens ekonomibyggnader idag. När Kongahälla blivit förstört 1612 bildades Kastellegården av de gamla klosterdomänerna. Foto: Malin Richard

Staden tappar makt

Så småningom minskade stadens politiska och ekonomiska roll. De fanns troligen framförallt två orsaker: Tillkomsten av Marstrand, som kan ha försvagat Kungahälla ekonomiskt. När sedan Bohus fästning byggdes innebar det att det rikspolitiska intresset flyttades dit.

År 1612 brändes Kongahälla ner av svenskarna, vilket kom att bli slutet för staden. Kristian IV beordrade 1613 att en ny stad skulle byggas nedanför Bohus fästning. Det gamla stadsområdet lades ut till jordbruksmark och blev grundstommen i nuvarande Kastellegården.