Läggared

Område med röjningsrösen. Foto: Malin Richard

Vid första anblicken verkar Läggared vara ett jordbruksområde likt många andra. Men här göms ett övergivet odlingslandskap med ett hisnande tidsdjup. I de lummiga lövskogarna finns fortfarande tydliga spår kvar av ett jordbruk som kan vara över

3 000 år gammalt.

Läggareds by ligger på en långsträckt ås mellan Ätrans dalgång och ett skogsområde. Gårdarna ligger i rad längs åsens krön. De omges av åkermark kantad av lövskogar.

Vid Läggared kan man på ett spännande sätt följa människans utnyttjande av marken från förhistorisk tid till nutid. Här fanns bebyggelse och odling redan under yngre bronsåldern, för cirka 3 000 år sedan. Precis i anslutning till dagens åkermark i norr och söder, ligger områden med spår efter övergiven odling så kallad fossil åker. Tydligaste exemplen finns i en gles, betad ekskog norr om bebyggelsen. Det är också den här delen av området som sköts genom fornvård.

Hur brukades marken?

Redan under bronsåldern röjde människor för odling här. Många av de överväxta röjningsrösen som ligger utspridda i området är rester från den tidens odling. Då brukades inte marken så intensivt. Ett lämpligt område röjdes från sten och buskar och besåddes. När marken var utsugen röjdes nästa område.

Ungefär tusen år yngre är de forntida stenmurar som löper bredvid varandra genom området. Avståndet mellan dem är ungefär 15 till 30 meter. Murarna utgör en del av ett förhistoriskt system där åkermarken har delats in i långsmala odlingsytor, så kallade bandparceller. Smala tegar ligger parallellt med varandra, avgränsade av forntida stenmurar (så kallade stensträngar) och terrasser. Undersökningar visar att markindelningen i ett system av parallella tegar påbörjades i Läggared under romersk järnålder/folkvandringstid, cirka 300–600 e. Kr.

Inom fornvårdsområdet finns också andra lämningar såsom odlingsrösen, hålvägar och gravar. Gravarna, som troligen är från bronsåldern, består av ensamliggande rösen och stora stensättningar med kalkstensfyllning. Inom området finns två hålvägar. Den anlagda stigen genom området utgörs delvis av en av dessa gamla hålvägar. Den äldsta delen består av en gångstig i mitten. Stigen omges av vagnsspår som tillkommit senare.

Att tänka på som besökare

Fornvårdsområdet ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner. På sommaren betar får på gravfältet. Hundar ska hållas kopplade.

Ätran, strax väster om Läggared. Foto: Malin Richard

Fornlämningsbilden och det faktum att Läggared redan på 1500-talet var en stor by med många gårdar, tyder på att här har funnits en omfattande bebyggelse och odling redan under förhistorisk tid.

Södra Västergötland ses ofta som marginalbygd när det gäller jordbruk, med små, historiskt sett sent tillkomna ensamgårdar. Men här finns också bygder med stora byar och lång historia. Läggared är ett exempel på detta.

Kring Läggared finns en stor variation av fornlämningar från bronsålder och framåt, med bland annat gravar från bronsålder, en skeppssättning och gravfält från järnålder samt fossil åkermark.

Orsaken till Läggareds långa historia är säkert byns läge på en ås i anslutning till Ätrans dalgång. Höjdområden med stor tillgång på odlingsbar mark, som ligger i anslutning till större dalstråk och vattenvägar har tidigt varit knutpunkter för viktiga farleder. Ätran var länge viktigaste transportleden från Västerhavet till centrala Västergötland.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering