Skändla

På toppen av Skändlaberget ligger två stora bronsåldersrösen. Det största röset utnyttjades som gränsmärke i riksgränsen mellan Norge och Sverige fram till 1658. Foto: Malin Richard

Mitt på Hisingen i Göteborg sticker Skändlaberget upp som en ö i det omgivande odlingslandskapet. Under lång tid var berget också en ö i ett forntida hav. Ett stort antal fornlämningar från olika tider visar att berget har utnyttjats av människor under tusentals år.

Skändlaberget ligger i ett av Bohusläns mest fornlämningsrika områden. På berget finns ett stort antal fornlämningar från alla förhistoriska perioder, äldre och yngre stenålder, bronsålder och järnålder. På den högsta toppen ligger två stora bronsåldersrösen.

Boplatser vid stränderna

Vid den forntida Skändlaöns stränder finns flera stenåldersboplatser både på södra och östra sidan. På berget finns också en hällkista från yngre stenålder, ett par stensättningar från bronsåldern, ett par gravhögar och två gravfält från järnåldern. Fynd intill det ena gravfältet antyder att det varit platsen för en järnåldersby. Mitt på berget ligger en välbevarad fornborg från vikingatiden.

Ett av de två gravfälten vid Skändlaberget. Det innehåller ett fyrtiotal gravar från vikingatiden. Foto: Malin Richard

Skändla by från medeltiden

Det är inte bara Skändlas forntid som är kulturhistoriskt intressant. Skändla by har troligen ursprung i tidig medeltid. När Tuve övertogs av Sverige på 1200-talet utgjorde Skändlaberget en del av riksgränsen mot norr. Gränsen gick då tvärs över berget och fram till 1658 utnyttjades det största bronsåldersröset som gränsmarkering mellan Norge och Sverige. Skändla by undgick splittring i samband med laga skifte på 1800-talet och gårdarna ligger fortfarande samlade på en bytomt nedanför berget. Skändla Sörgård är mycket välbevarad med tätt kringbyggd gårdsplan.

Strax öster om byn ligger Skändla skalgrusbank. Den kalkrika jordmånen har gett upphov till en sällsynt flora.

Att tänka på som besökare

Skändlaberget ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner. Hundar ska hållas kopplade.

Skändlabergets fornborg. Den branta bergväggen bildar en naturlig försvarsvägg där fienden inte kunde ta sig upp. Foto: Malin Richard

Ön Hisingen har varit attraktiv för människor ända sedan stenåldern. Här möter sötvatten från Göta älv och Nordre älv salt havsvatten, vilket gett god tillgång på fisk. Älvarna har också varit bra farleder, man har lätt kunnat ta sig mellan olika typer av miljöer för jakt och fiske, från öppen skärgård till inlandets skogar. Dessutom var kustklimatet milt och det fanns gott om skyddade boplatslägen.

Skändlaberget ligger i ett av länets fornlämningstätaste områden, norra Hisingen, som idag är uppodlad lerslätt genombruten av bergshöjder. I forntiden var detta ett skärgårdslandskap där havsbotten successivt har frilagts genom landhöjningen.

Boplatser, gravfält och hällkistor

Det är en bygd med ett stort antal gravfält från järnåldern, men det innehåller också en stor mängd andra fornlämningar av olika typer och från olika tidsperioder. Här finns ett femtontal boplatser från stenålder och rika boplatser från bronsålder. Gravfälten från järnåldern är minst tjugofem stycken och innehåller förutom högar och gräsbevuxna stensättningar även äldre typer av gravar som domarringar och resta stenar och även i något fall en tresidig stensättning. Utöver hällkistan på Skändlabergets sydsluttning finns det också en på åskrönet vid Askesby. Mitt på Skändlaberget finns områdets enda fornborg.