Tunnebodsmagasinet

När Kustbevakningen flyttade sin centraladministration till Karlskrona 1990 flyttade man in i en genuin örlogsmiljö på Stumholmen i den gamla Tunneboden. Tunnebodsmagasinet är en av Stumholmens äldsta byggnader och finns omnämnd på 300-åriga kartor som "Tunboden".

Ett magasin för tunnor fanns det stort behov av förr. Det mesta i matväg förvarades i tunnor av skilda storlekar; kött, fisk, spannmål, bröd, öl och brännvin. Men även böcker, pengar, krut och raketer lagrades på detta sätt. Redan vid 1600-talets slut fanns ett träskjul på Stumholmen för hantering av tunnor, någon gång 1718-1720 ersattes det av ett magasin i sten.

I generalinventeringen och besiktningen 1781 står det bland annat: "Nya Förråds Tunnoboden av sten, 220 fot lång, 48,72 dito bred och 20 fot hög; övre taket täckt med järnplåtar och det undre av tegel; består av tvenne våningar och tvenne vindar".

Under en period i början av 1800-talet när krigen mot Ryssland, Frankrike, Danmark och Preussen utbröt, inreddes Tunnebodsmagasinet till sjukhus. Men 1824 återgick det till lager, då för spannmål till bageriet.

1976-77 räddades Tunneboden undan förfall genom en renovering. Kravet från antikvariska myndigheter var att byggnaden skulle återställas så gott det gick i ursprungligt skick, bland annat sattes ett antal luckor för fönster och dörrar igen. 1989-90 genomfördes en total ombyggnad av Tunnebodsmagasinet såväl interiört som exteriört sedan Kustbevakningen anvisats dit. Ett flertal fönster togs upp, liksom triangelformiga öppningar i taket. Huset anpassades till en modern kontorsmiljö.

1994 blev byggnaden byggnadsminnesförklarad. Tunnebodsmagasinet ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Stumholmen planlades redan i 1683 års befästningsplan för örlogsbasens olika försörjningsändamål. Under 1740-talet tog flottans personal över huvudansvaret för utformningen av varvens och eskaderns byggnader från fortifikationen. Ingenjörskonstens innovationer i konstruktion och arkitektonisk utformning kombinerades med timmermännens formtradition där hantverkarna hade använt samma snickeriprofiler i 300 år. Byggnaderna på Stumholmen fick en strikt exteriör utformning med få ornamenteringar. Kontraster bildades dock genom valet av fasadmaterial, exempelvis grå kalksten mot rödtjärade paneler. Byggnaderna som uppfördes under det tidiga 1800-talet utformades med klassicistiska drag med influenser från den tidens arkitekturideal.