Kungshuset på Landbrogatan

När den stora branden ödelade det rika och framstående Karlskrona år 1790 skonades märkligt nog några få hus inom själva brandområdet. Ett av dessa var handelsmannen och senare kommerserådet Jonas Krooks fastighet på Landbrogatan 7 – även känt som ”Kungshuset”. Med sin 40 meter långa fasad mot gatan var det säkerligen en av de största och förnämsta byggnaderna i staden på sin tid.

Jonas Krook var en av Karlskrona främsta borgare, han satt med i stadens fullmäktige och ägde många fastigheter i centrala Karlskrona och även godset Avelsgärde vid Lyckeby. 1785 slog han samman tomten på Landbrogatan med sin svärfars hus intill och byggde det nya pampiga stenhuset på källarmurar. I källarvåningen går det att se att byggnaden består av två skilda hus. Det solida stenmaterialet och avståndet till samtliga grannar räddade sannolikt Kungshuset från flammorna.

Örlogsflottans högste befälhavare förlorade sitt fina boställe vid Amiralitetstorget i branden. Men hans tillfälliga hus dög inte som mottagningsbostad vid de kungliga besöken så när Jonas Krooks änka ville byta fastigheten på Landbrogatan mot något mindre slog den kungliga flottan till.

Efter en omfattande renovering kunde till slut amiral Johan Puke flytta in i Kungshuset, men hans fru Christina Puke beklagar sig i sin dagbok:

"Så snart fru Krook våren 1802 var bortflyttad började reparationerna i Kungshuset. Det var mycket förfallet och gick ej fort att reparera. Också måste vi i början av sommaren inflytta i ett under full reparation varande hus, där högst få rum voro beboliga, och ställa våra saker uti en därvarande stor packbod."

Pukes gästades ständigt av medlemmar i den kungliga familjen men då fick amiralsfamiljen flytta ut till ett mindre gårdshus på tomten. Det störde amiralen som ansökt om att få inreda en egen våning inne i huset.

I Kungshuset tillbringade också den avsatte kung Gustav den IV Adolf sina sista dagar i Sverige i december 1809. Skvallret säger att amiral Puke då lät hämnas för oförrätten att han inte fått bättre bostad i Kungshuset. Han uppvaktade exkungen oartigt klädd i endast nattrock och långpipa.

Under hela december vistades den avsatta kungafamiljen i Kungshuset. På julafton 1809 fördes exkung Gustav den IV Adolf genom Karlskrona till Stumholmsbryggan. Därifrån avseglade han ombord på fregatten Camilla utan att någon salut hördes när Kungsholmen passerades. Han beträdde aldrig mer svensk mark. 1837 avled hanpå ett litet värdshus i Schweiz. Då hade ätten Bernadotte tagit över den svenska tronen och kung Karl den XIV Johan regerade.

Kungshusets nuvarande utseende har i första hand tillkommit under 1880-talets stilrestaurering. Huvudingången placerades på gårdssidan och de tidigare två ingångarna mot gatan murades igen. År 1913 genomfördes påkostade inredningsarbeten och 1960 byggdes vissa utrymmen om.

Gatufasaden består av en strikt symmetriskt uppdelad yta med en obruten fönstersättning. Bottenvåningen består av fönster och blindfönster med en segmentbåge medan huvudvåningen har höga rektangulära fönsteröppningar. Fasaderna är slätputsade med enkla omfattningar kring muröppningarna. Det kraftiga taket är brutet och täckt med tegel.

Kungshuset byggnadsminnesförklarades 1991. Fastigheten är privatägd.