Monteliuska gården

Fastigheten omfattar tre byggnader, bostadshus och lusthus från 1790-talet, samt en uthuslänga från 1880-talet. Adressen är Östra Köpmansgatan 7.

Tillsammans med den intilliggande fastigheten, Flensburgska gården, utgör Monteliuska gården ett inslag i stadsbilden där karaktären av trästad, som länge präglade Karlskrona finns bevarad. De båda gårdarna har genom sin miljöskapande karaktär ett betydande värde.

Bostadshuset byggdes 1792 som en envånings-, timrad och panelad byggnad på murad stensockel. Huset som har papptäckt sadeltak var ursprungligen rödfärgat. Vid renoveringen på 1880-talet byggdes en femsidig veranda fylld av snickarglädje vid entrén till bostadshuset. 1846 fanns i bottenvåningen sex boningsrum, kök och förstuga samt på vinden två inredda rum. Planen är sedan dess i det närmaste oförändrad och mycket av inredningen väl bevarad.

Lusthuset är sannolikt uppfört på 1790-talet. Det är kvadratiskt byggt och panelat, fasaden delas in av kannelerade pilastrar. Högst upp på frontgaveln är en lyra konstfärdigt målad.

Huset är privat och blev byggnadsminne 1991

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. En viktig del i riksintressemotiveringen är den till stora delar genomförda stadsplanen som delar staden i en civil och en militär del. Stadsplanen upprättades av Erik Dahlbergh 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Den civila bebyggelsen var med enstaka undantag uppförd i trä, ofta med en sockelvåning i sten för att jämna ut de stora nivåskillnaderna. Enligt gängse mönster på Trossö låg bostadshusets långsida mot gatan och uthuslängorna inne på gården. Karaktären av enhetlig trästad med enkla mot gatan ljusa panelade fasader dominerade Karlskrona till 1870-talet.