Gamla vattentornet på Trossö

Karlskrona fick som tredje stad i Sverige ett vattenledningsverk år 1864. I anläggningen ingick en högvattenreservoar som var placerad på Stortorget. Den märkliga vattenborgen uppfördes 1861-1863 och fasaden i normandisk stil får många att undra över hur en medeltida borg kunnat hamna mitt i Karlskrona.

Under mitten av 1800-talet uppstod ett nyromantiskt intresse för medeltiden som återspeglades i arkitekturen och det var inte utan stolthet som Flottan uppförde den här byggnaden. När vattenborgen så småningom stod färdig att användas var ett 150-årigt vattenproblem löst.

Redan när Karlskrona anlades 1680 förstod man att det var nödvändigt att skaffa vatten från fastlandet. Karlskronas vattenförsörjning var extra viktig eftersom staden var en fästning och kunde utsättas för isolering. Redan då var Generalamiralen Wachtmeister och stadsplaneanläggare Dahlbergh inne på tanken på att ta vatten från Lyckebyån. På 1700-talet var även den kände uppfinnaren Christopher Polhem inblandad i planerna, men de tekniska svårigheterna kunde inte lösas.

Vattenförsörjningen i Karlskrona de första 150 åren, då staden växte och blev en av rikets största, ordnades genom brunnar, hela 146 stycken. Tillgången på vatten var dålig på öarna och det lilla man fick upp var surt, grönt och illaluktande. Allt vatten till Flottan och den rika befolkningen skeppades med vattenskutor från fastlandet.

Vattendiskussionen tog ny fart när den stora koleraepidemin krävde över 1000 dödsoffer 1853 och Karlskrona beviljades av riksdagen 354 000 riksdaler för byggandet av ett komplett vattenverk. Stadens invånare lovade bidra med 2 250 riksdaler årligen, bland annat för underhåll.

På Stortorget som är Trossös högsta punkt placerades så reservoaren likt en medeltida borg.

Innanför entrén i kärntornet finns en vindeltrappa som delvis är blockerad av en murad skorsten med ventilationstrummor som tillhör bergrummet under torget. Byggnadens inre upptas av en bassäng begränsad av en skalmur i tegel. Takbjälklaget av trä bär upp ett flackt pulpettak.

Vattenborgen blev byggnadsminne år 1969. Under början av 2000-talet byggdes anläggningen om för att inhysa bl a ett konstmuseum.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Riksintresset består av flera olika delar, varav en del är den i stort genomförda stadsplanen som skiljer staden i ett civilt och ett militärt område. Stadsplanen upprättades 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Inom stadsplanen ryms både äldre civil bebyggelse, ofta i trä, och militära institutionsbyggnader. Fästningsgördeln med bastionerna på Trossö och befästningarna Kungsholmsfort och Drottningskär är en viktig del av riksintresseområdet. Örlogsvarvet med sina ofta monumentala byggnader och produktions- och proviantområdet på Stumholmen är en annan.