Grevagården

Grevagården ligger som en vacker gulputsad juvel vid Borgmästarekajen i Karlskrona. Den pampiga gården är från 1705 och byggd i karolinsk stil. Arkitekt var Rudolf Bientz.

Namnet Grevagården är blekingarnas informella namn på det privatpalats som greven och generalamiral Hans Wachtmeister lät bygga åt sig och sitt hushåll i början av 1700-talet. Men det hade lika gärna kunnat heta ”Grevinnegården” eftersom det var hustrun grevinnan Sofia Lovisa von Ascheberg (1664-1720) som satte sin prägel på verksamheten här.

Grevinnan var dotter till kung Karl XI:s mest betrodda medhjälpare, Rutger von Ascheberg, som var befälhavare över armén och en framstående civil administratör. Dottern beskrivs som en förträfflig förvaltare av godsets ekonomi. Grevagården var en del av en omfattande verksamhet där centrum egentligen var slottet Johannishus mellan Ronneby och Karlskrona.

På det lantliga slottet bedrevs en omfattande jordbruksverksamhet varifrån livsmedlen fraktades till Karlskrona och blev mat för örlogsstadens växande befolkning. Grevagården låg strategiskt vid Fisktorget som genom århundranden har varit en central handelsplats för fisk från skärgården och övriga matvaror från fastlandet.

Det var Sofia Lovisa som skötte familjens löpande ekonomi, försäljning av godsens dagliga produktion och kontrollerade ekonomibetjäningens verksamhet. Hon sägs ha haft en stor del i grundandet av familjens förmögenhet. Paret fick sju barn, varav sex nådde vuxen ålder.

Grevagården är byggd i karolinsk stil 1705. Arkitekt var Rudolf Bientz. Byggnaden är uppförd i kalksten och tegel och putsad i lejongult med vita lister och foder. Taken är täckta med tegel och rödmålad plåt. Palatset är placerat vid en av få naturliga källor på den annars vattenfattiga ön Trossö. Än i dag kan dörren till gårdens brunn ses bakom järndörren öster om dubbeltrappan som leder upp till den övre delen av trädgården.

I nedersta våningen fanns kök och utrymme för förvaring av matvaror. Första våningen var den egentliga bostadsvåningen. Planlösningen är tidstypisk med centralt placerad sal kring vilken övriga rum grupperar sig. Grevagården och dess trädgård var en av få privata bostäder som klarade den stora stadsbranden 1790. Genom åren har byggnaden också använts som länsresidens åt landshövdingen.

Vid den stora porten mot Borgmästaregatan finns en hörnbyggnad i en våning som uppfördes 1857 som förvaltarbostad.

I dag kan alla njuta av den klassiska arkitekturen som till stora delar är bevarad eftersom Blekinge Museum tog över gården i början av 1970-talet. Då genomfördes en omfattande renovering för att återställa så mycket som möjligt i ursprungligt skick, vilket även inkluderade barockträdgården. De två stora idegranar med grova stammar som pryder trädgården sägs vara från den ursprungliga trädgården från början av 1700-talet.