Röset på norra delen av Hamrabackarna
Under den äldre bronsåldern anlades monumentala rösen på höjderna runt omkring huvudbygderna i Blekinge. Röset uppe på norra delen av Hamrabackarna är ett av dessa stolta minnesmärken över dåtidens hövdingar.
Äldre bronsålderns gravrösen
Röset uppe på norra delen av Hamrabackarna är som de andra av Blekinges stora rösen från den äldre bronsåldern (1700-1100 före vår tideräkning). Under stenålderns slutskede förekommer det också monumentala gravar som dösar och gånggrifter. Dessa är dock kollektiva gravformer med en stor mängd begravningar under lång tid.
Under bronsåldern sker en förändring i samhället. Istället för dessa kollektiva gravar reses nu i bygderna stora rösen och gravhögar, till en början avsedd för en enda person. Det vanliga folkets gravar är betydligt mer diskreta och är inte alls lika väl kända. Förändringarna har kopplats samman med bronset som gett tidsåldern dess namn. Vapen och smycken av brons var framförallt högstatusföremål, men blev väldigt betydelsefulla.
Kopparen och tennet som användes för att skapa bronset bröts inte här utan importerades från t.ex. Cypern som get namn till kopparn (aes Cyprium latin för metall från Cypern, sedermera förenklat till Cuprum). De personer som organiserade och kontrollerade handeln med dessa metaller fick små småningom en högre status och makt och hövdingadömen uppstod.
Rösena från bronsåldern är stora och ligger på höjder, så att de ofta har kilometervid utsikt. Huvudbygderna har varit öppna landskap, en stor mängd virke gick åt till alla hus, skepp, redskap, vagnar, hägnader med mera. En stor mängd ved gick också åt till den dagliga matlagningen och för att hålla värmen i långhusen under vinterhalvåret.
Då boskapsskötseln var den stora näringen har mycket av det som växt upp slukats av betesdjuren. Så rösena har kunnat skådas långväga. De har också placerats så att de har vett mot färdvägar och vattenleder. Man har varit stolta över sina döda hövdingar. Samtidigt som rösena blir ett minnesmärke blir de indirekt också en markering för att bygden är ianspråktagen. Ofta ligger rösena ensamma vilket ytterligare förstärker deras monumentalitet.
Under äldre bronsålder begravdes den döde tillsammans med vapen, utrustning och ofta färdkost till dödsriket. Det är inte ovanligt att det finns en stor kista av stenhällar i bottnen på röset, dör den döde vilar.
I skadade rösen kan man ofta se kanterna på stenkistorna sticka upp. En annan detalj som flera rösen har är kantkedjor av större stenar runt själva röset. En sådan finns här vid Hamrabackarna. På sina ställen är den täckt av nedrasad sten, men kan skymtas på sina ställen. Även om rösena har anlagts för en person så har det ofta begravts fler personer under årens gång. Under yngre bronsålder övergick man till att bränna de döda. Man slutade också i stor utsträckning att bygga de stora högarna och rösena. Däremot så begravde man gärna de döda i de stora rösena. Troligen ville man knyta an till den mäktige personen som ursprungligen begravdes. För de styrande har man knutit an till de mytiska hövdingar som legat i röset och som på så sätt hjälpt till att legitimera makten.
Gömda skatter i rösena?
I de allra flesta rösen kan man se en eller flera gropar uppepå. Så även på röset på Hamrabackarna. Ibland är de rätt grunda och vetter mot någon sida. Då är det ofta fråga om en jaktskåre. Det vill säga ett litet gömsle för jägare innan jakttornens tid.
Landskapet blev allt mer öppet för att i de flesta bygder nå sitt maximum under 1800-talet innan industrialiseringen och emigrationen kom ingång på allvar. Då hade befolkningen växt till ett stort antal och de allra flesta bodde på landsbygden. Även magra marker användes ofta som åker eller betesmark och skogarna var få och hårt skattade på virke. Då var landskapet ännu mer öppet och en jaktskåre på ett röse gav både gömsle och god utsikt.
Men ofta hittar man groparna mitt i rösena. Då är det vanligen fråga om plundringsgropar. I alla tider har rösena lockat med historier om de skatter som rika kungar och hövdingar begravts med. Både nyfikenhet och guldhunger har lockat folk att ge sig ned och gräva efter skatterna. Man trodde att skatterna kunde ha en väktare i form av lindorm/drake eller något slags väsen. Om ett röse hade en skatt kunde man också se ”drakeld” över rösena. Detta är egentligen ett slags ljusfenomen som kan bildas när luften värms olika över solvarma stenar jämfört med omgivande mark. Då kan luften ovanför röset se ljusare ut än omgivningen.
Skulle man ned och gräva efter skatten hade man bäst chans en torsdagsnatt. Torsdagen har sedan gammalt förknippats med skrock och att övernaturliga krafter var som starkast den dagen. Det gällde att inte yppa ett ord under grävningen. Gjorde man det fick man ingen makt över skatten och kunde inte hitta den. Det finns flera historier om hur skatternas väktare försökt förvilla de grävande med olika syner och få dem att öppna munnen.
Märkliga personer och djur görande olika konster kunde börja passera röset och om man då skrattade till eller kommenterade var det kört. Ett annat knep som väktaren hade var att när man precis skulle ta upp skatten så såg man hur det som upp lågor från gården hemmavid. Plundrarna slängde då sina spett och spadar och rusade hemåt. Väl framkomna var det dock lugnt och när de återvände till röset var förstås skatten borta.
Röset vid norra Hamrabackarna är ensamt just på denna höjd, men på höjderna runt berget finns det fler rösen. De kan dock vara lite besvärliga att ta sig till. Hamrabackarna är i dag avskurna av E22:an och på andra sidan finns ett av Blekinges allra största rösen. Där är det också anlagt en liten stig och infoskylt upp till röset. Röset har redan från början haft ett magnifikt läge, men när man anlade motorvägen sprängde man sig ned genom berget så att röset idag ter sig ännu mer majestätiskt.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Datering: Äldre bronsålder
Socken och kommun: Edestad socken i Ronneby kommun
Lämningstyp: Röse
Skött yta: 1512 m2
Markägare: Privat
Förvaltare: Länsstyrelsen Blekinge
Skyddsform: Fornlämning, Edestad 36
Hitta hit
Om du kommer längs E22:an från Karlskronahållet svänger du vänster in på Tvingvägen mot Leråkra. Efter ett par, tre kilometer svänger du höger in på Edestadvägen. Följ vägen som passerar under E22:an. När du kommer till byn svänger du vänster. Efter 150 meter kan du stanna längs vägkanten så ligger röset på den högra sidan. Även om det är sommar bör du kunna skymta röset inne bland träden. Röset ligger 50 meter in från vägkanten.
Kommer du från väster svänger du höger vid trafikplats Ronneby Östra. Efter 400 meter svänger du vänster in på Gärestad bygata. Efter 200 meter delar sig vägen och då svänger du vänster igen. Följ vägen in till byn och passera Äggaboden. Efter Äggaboden svänger du en liten väg åt vänster. Du kommer efter en liten bit fram till en passage som går under E:22an. Stannar du innan tunneln så finns det ovan nämnda röset vid E22:an nära. Det finns skyltar och en liten stig härifrån. Kör du vidare så ligger röset på vänster sida efter 300 meter. Du bör kunna skymta röset genom grönskan även på sommaren.