Om Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen är en samordnande kraft som tar hand om och utvecklar Blekinges natur, människor och företag.
Vi arbetar på uppdrag av regering och riksdag. I vårt uppdrag har vi olika roller; vi fungerar som utvecklingspartner i frågor som rör länets utveckling och som beslutfattare i olika ärenden. Vårt uppdrag innebär också att vi har ett stort inflytande över det som sker i Blekinge.
Vi är Sveriges största experter på Blekinge
Vi jobbar för att nästa generation ska kunna leva i ett Blekinge där naturen, människorna och företagen mår bra. Det innebär att alla beslut som vi fattar i dag också ska hålla i framtiden. Därför behöver vi både ha en bred kompetens och en detaljkunskap inom alla våra ansvarsområden. Vi vet till exempel att flodpärlmusslan är riktigt hemmakär, var riskerna för översvämning är som störst i länet och hur tillgången till grundläggande betaltjänster ser ut.
Vår verksamhet
Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Med några undantag jobbar Länsstyrelsen Blekinge med alla de frågor som regeringen ansvarar för, fast på en regional nivå.
Landshövdingen är chef för länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Länsstyrelsens ledning består av landshövdingen tillsammans med länsrådet som fungerar som landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare. På Länsstyrelsen Blekinge har vi tre avdelningar, en stab och en viltförvaltningsdelegation.
Lite historia
Landshövdingar infördes i Sverige 1634 när Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län). På den tiden var Blekinge danskt och bestod av två län: Kristianopels län i öster och Sölvesborgs län i väster. Efter 300 år som danskt område blev Blekinge svenskt vid freden i Roskilde 1658 och tillhörde därefter Kristianstads län under Skånska generalguvernementet. 1680 införlivades Blekinge en kort period med Kalmar län, men 1683 bildades slutligen Blekinge län som det ser ut i dag och man fick då en egen landshövding.
Landshövdingarna var redan från början civila tjänstemän på heltid. De fick inte vistas utanför sina län längre än tre veckor i följd utan kungens tillstånd. Landshövdingen var kungens ställföreträdare i länet, bevakade kronans intressen, verkställde domar och övervakade utskrivningar av soldater ur bondeleden.
På 1840-talet började reformvänliga grupper kritisera de maktfullkomliga landshövdingarna. Grupperna arbetade för en vidgad kommunal självstyrelse och krävde nya folkvalda institutioner vid länsstyrelsens sida.
Deras önskemål uppfylldes i och med 1862 års kommunallagar som gav länen nya självstyrelseorgan. De folkvalda landsting som då kom till innebar att länsstyrelsernas makt och verksamhetsområden minskade, men öppnade samtidigt vägen för ett samarbete till länets bästa.
1971 omorganiserades den statliga länsförvaltningen. Länsstyrelserna fick en förtroendemannastyrelse med tio ledamöter och landshövdingen som ordförande. Ledamöterna utsågs av regeringen. År 1976 ändrades detta till att länsstyrelsen fick en styrelse med femton ledamöter, fjorton som utses av landstinget och landshövdingen som ordförande.
Sedan 2008 är länsstyrelsen en så kallad enrådighetsmyndighet. Det innebär att verksamhetschefen, det vill säga landshövdingen, ansvarar direkt inför regeringen och att vi har ett insynsråd istället för styrelse.
Blekinges landshövdingar och ämbetstid
Landshövding | Period |
---|---|
Ulrica Messing | 2021- |
Sten Nordin | 2017-2021 |
Berit Andnor Bylund | 2011-2017 |
Gunvor Engström | 2008-2011 |
Ingegerd Wärnersson | 2002-2008 |
Ulf Lönnqvist | 1992-2001 |
Camilla Odhnoff | 1974-1992 |
Ture Andersson | 1961-1973 |
Erik Von Heland | 1952-1961 |
Bertil Fallenius | 1948-1952 |
Erik Lindeberg | 1942-1947 |
Sven A. Eschelsson Hagströmer | 1924-1942 |
Axel H:son Wachtmeister | 1900-1923 |
Gotthard Wachtmeister | 1892-1900 |
Nils H.R.B. Horn av Ranzien | 1883-1892 |
Hans H:son Wachtmeister | 1867-1883 |
Enar W. Nordenfelt | 1856-1867 |
Arvid Gustaf Faxe | 1848-1856 |
Arvid Adolf Palander | 1847-1848 |
Johan Otto Nauckhoff | 1832-1847 |
Carl H. Gyllenhaal | 1828-1831 |
Hans Wachtmeister | 1823-1827 |
Gustaf A. af Brinkman | 1813-1822 |
Gustaf Adolf Humle | 1812-1813 |
Anders Af Håkansson | 1800-1812 |
Claes Jakob Raab | 1789-1800 |
Salomon von Köhler | 1783-1789 |
Johan von Rajalin | 1769-1783 |
Carl Harald Strömfelt | 1752-1769 |
Lars Dalman | 1747-1752 |
Vilhelm Ludvig Taube av Odenkat | 1741-1746 |
Carl Georg Sjöblad | 1733-1740 |
Johan Palmfelt | 1729-1733 |
Salomon von Otter | 1719-1729 |
Claes Bonde | 1713-1719 |
Göran Adlersten | 1706-1713 |
Bengt Didrik Mörner | 1700-1706 |
Erik Sjöblad | 1683-1700 |
Om Blekinge
Blekinge är till ytan Sveriges näst minsta landskap och Sveriges sjötätaste län. Här är det nära till natur, hav och skärgård. Vi har fyra kustkommuner i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg och en inlandskommun i Olofström, som också kallas Sveriges sydligaste vildmark.
Blekinges städer ligger vid havet. Gemensamt karaktärsdrag är att de har nära till allt. Städerna har attraktiva bostadsområden och goda förbindelser med omvärlden. Här finns även boendemiljöer i form av skärgårdssamhällen med båtförbindelse till städernas centrum.
Våra korta avstånd gör det enkelt att förena arbete och fritid. Vårt läge kring Östersjön och våra hamnar gör oss till en naturlig port till kontinenten. Här finns färjetrafik till Litauen och Polen.
Vi är i dag ett starkt exportlän med stora internationella koncerner som exempelvis Volvo, Ericsson, NKT, Roxtec, Tarkett, Södra Cell och SAAB Kockums. I Karlskrona finns även ett starkt nätverk inom marin teknik med näringslivsaktörer och Blekinge Tekniska Högskola.
I länet finns ett världsarv, 120 naturreservat och många andra spännande sevärdheter och aktiviteter året runt. Blekinge är ett attraktivt område både att bo och verka i och det är vi stolta över.
Kontakt
Länsstyrelsen Blekinge
E-post och telefon:
blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00
Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30