Korpaberget

Inne i Asarums gröna lunga, uppe på Korpaberget, finns en fornborg. Borgen täcker en yta på en dryg hektar, men är trots detta en av de minsta av Blekinges åtta fornborgar. Utöver platsens historia är dess höga och natursköna läge väl värt promenaden uppför berget.

Stort försvarsvärde med liten insats

Bergsplatån sluttar brant åt alla håll utom åt nord och nordost. Genom att bygga två 30 meter långa murar åt dessa väderstreck har man med en begränsad ansträngning fått hela platån på ett hektar avskuren från angripare. Murarna är idag rejält nedfallna, men man ser resterna av den norra muren när man klättrar upp för berget. Stenmurarna har troligen varit fundament till överbyggnader i trä, vilket förklarar varför murresterna är så låga. Här har också den ursprungliga ingången till borgen legat.

I hela landet finns det 1302 kända fornborgar och man har länge lyft deras försvarsfunktioner. När fiender härjade i bygden sände man ut varningar och folk med sina djur kunde söka skydd i borgen under tiden som man organiserade ett motanfall eller väntade ut att härjarna skulle vända hemåt.

En annan funktion man har diskuterat kring fornborgarna är att de kan ha använts för övervakning och varning. Från krönet av fornborgarna har man haft god utsikt och en brinnande vårdkase har kunnat ses av en stor del av befolkningen.

Det är ingen tvekan om att flera av borgarna har haft en militär funktion och använts vid konflikter, men fornborgarna sträcker sig över stora delar av landet och har en vid datering. Idag ser man att det inte är så enkelt att tala om en gemensam funktion och förklaring för alla fornborgarna. Ofta talar man istället om fornborgarna som mångfunktionella.

I många av borgarna finns spår av kult och man kan tänka sig att ett svårtillgängligt berg med magnifik utsikt är en av de bättre platserna att möta gudarna på. Man kan också tänka sig att man hållit ting i vissa av borgarna, det vill säga rådsmöten där traktens fria män träffades och bestämde över gemensamma frågor över allmänningar, redde ut tvister, förhållandet till andra bygder och stammar, planerade krigståg och dömde ut straff till de som förbrutit sig mot samhällets lagar. Tingsplatserna hade en avgränsad yta och innanför rådde tingsfrid, med extra hårda straff mot de som förbröt sig mot dessa.

Fyndtomma fornborgar

Att det fanns en fornborg uppe på Korpaberget upptäcktes sent, inte förrän 1971 upptäcktes de låga murarna. Fornborgen har aldrig undersökts och det finns inte heller några upphittade fynd eller grunder uppe vid borgen. Detta är väldigt vanligt och visar att man inte har bott eller vistats några längre tider i fornborgarna. Det gör tyvärr också att fornborgarna i Sverige är svåra att datera om det inte finns gammalt träkol.

De dateringar som gjorts av fornborgar visar att en hel del av dem (även om det finns en vid spridning i dateringar och många inte har gått att datera alls) har kommit till vid slutet av romersk järnålder och folkvandringstid (300-400-tal). Det var en våldsam tid där band av nordbor deltar i stridigheterna kring det sönderfallande romerska imperiet. Både som legosoldater på romarnas sida och bland de plundrande barbarhorder som föll in över romarrikets gränser. Krigaridealet dyrkades vilket vi kan se i ett flertal påkostade vapengravar från denna tid. Uppifrån Norden finns det inga skriftliga källor vid denna tid, men från stora vapenoffer i utvalda mossar vet vi att stridigheter även mellan större förband var en realitet även på våra breddgrader.