Årensningen vid Loberget

Här vid Mieån kan du se en rak åfåra med stenrösen lagda som tinnar på en borgmur längs med ån. Under 1600- och 1700-talet gjordes omfattande rensningsarbeten i Mieån för flottning. Rensningarna här har länge tänkts komma från dessa arbeten, men har de egentligen det?

När man tänker på flottning tänker man oftast på norra Sverige. Det är inte så konstigt med tanke på hur omfattande flottningen varit där och så långt fram i tiden som den bedrevs. Men även i södra Sverige har det förekommit omfattande flottning en bra bit in på 1900-talet innan vägnätet blev så pass utbyggt att det blev smidigare att transportera stockarna med lastbil. Ångmaskiner gjorde också att man inte längre var tvungen att anlägga sågverken vid vattendragen.

På dansktiden fungerade Blekinge som Danmarks vedbod och mycket virke flottades ned till kusten där det fördes vidare till rikets kärnbygder. Men en stor del av flottningen gjordes länge lokalt till sågverk eller bruk.

Mycket av flottrensningarna gjordes i begränsad skala fram till 1800-talet då billig arbetskraft kombinerad med goda avsättningsmöjligheter för virket gjorde att större kraft lades på att göra goda flottleder, tex i Bräkneån. Historien i Mieån är lite annorlunda. Tillsammans med Mörrumsån fattade Kronan tidigt intresse för de båda vattendragen och den möjlighet som fanns att forsla skeppsvirke till det nyanlagda skeppsvarvet och örlogsbasen i Karlskrona.

I slutet av 1600-talet och framför allt under 1700-talet lade Kronan stora resurser på att förbättra för flottningen i de båda åarna. Hela kompanier med knektar kallades ut och fick rensa i vattendragen, anlägga kanaler på svåra partier och stänga av mindre vattenfåror. Så också i Loberget där man planerade arbeten redan 1600-talet och vi vet att rensningarna var utförda innan år 1747.

Kraftverk och cementindustri

Fler saker har dock hänt här omkring under det senaste århundradet. Vid bron som går över här står ett litet fallfärdigt rött skjul. Här inne har varit en liten kraftstation som uppfördes på 1940-talet. Det är svårt att föreställa sig i dag, men en 350 meter lång damm låg här uppströms kraftverket. Den försåg en cementfabrik med ström och som ligger 400 meter uppströms. Nu finns där annan verksamhet, men fabriksbyggnaden står kvar. Bredvid ligger också resterna efter några stora kolugnar som användes under krigsåren.

På platsen för cementfabriken låg det först ett trämagasin, men detta brann upp i en eldsvåda. I stället anlades dagens byggnad i sten för att fortsatt användas som magasin till kolet. Efter kriget när handelsvägarna så småningom öppnades upp igen och ransoneringarna upphörde, behövdes inte längre kolet. Magasinet gjordes om till cementfabrik och man tillverkade cementhålsten och takpannor.

På den lilla stickvägen som leder in till cementfabriken finns ruinen efter Berggrens smedja, där det fanns en stångjärnshammare. Olof Berggren kom från Elsemåla i Tingsryd till bygden 1860 och uppförde smedja och bostadshus de kommande åren.

Det gick bra för Berggren och hans två söner kunde införskaffa var sin gård i trakten och hans ättlingar lever fortfarande kvar i bygden. Lite svårare att se i grönskan, men bara femtio meter norr om smedjeruinen finns resterna av bostadshuset, med en rejäl stenfot av stora huggna stenblock. Huset finns kvar, men är sedan många år flyttat till ett av barnens gårdar.

Flottningslämning?

Lämningen här har länge förmodats vara en flottningslämning och vi vet alltså att denna sträcka av ån rensades senast 1747. Vi kan också förmoda att den rensning vi ser i dag med stenhögarna är gjord av en stenjätte. En enkel men sinnrik konstruktion med vars hjälp man kunde lyfta tunga stenar från exempelvis åkermark.

Stenjättar vet vi användes vid arbetena under 1700-talet i Mörrums- och Mieån och det skulle kunna förklara de olika högarna. Man har lyft en mängd stenar och lagt upp dem i en hög, sedan flyttat stenjätten en liten bit, lagt upp mer sten i en hög och så vidare.

Men det finns två saker som säger emot att den är en gammal flottningslämning. Dels finns det inga andra kända flottningslämningar i Blekinge av denna typ, och det borde ju finnas fler med tanke på den omfattande rensning som skett. Dels kan vi på en skifteskarta från 1827 se att det är ett helt annat landskap som möter oss här. Ån är bred och det är fullt med små öar och vatten som rinner genom och mellan dem. I dag är där en rak fåra. Uppenbarligen har alltså dagens rensning skett efter 1827. Är rensningen gjord för flottningen är den ju alltså som äldst från 1800-talet. Under denna tid gjorde utöver flottning många rensningar för att utdika och få bort vattnet från landskapet. Allt för att få mer odlingsbar jord till den stora och hungrande folkmängd som Sverige härbärgerade vid denna tid. Så det är också en möjlighet.

Det troligaste är kanske ändå att den är anlagd just med tanke på det närliggande kraftverket, för att få bättre fart och fallhöjd på vattnet och därmed mer kraft.