Möllerydsstugan

Möllerydsstugan är en högloftsstuga av sydgötisk typ. Byggnaden består av en låg ryggåsstuga i mitten flankerad av två loft i två våningar.
Möllerydsstugan är en kvarvarande rest av en sedan länge försvunnen bondgård. Här bodde gårdens folk, i stugan med en låg mittdel och två härbren eller häbbare som byggts till senare vid den lägre stugans gavlar. Så här såg boningshusen ofta ut, fast de var knappast rödfärgade på 1600-talet när man antar att den äldsta delen är byggd.
Hustypen kallas ofta sydgötiskt hus. Begreppet gäller själva huset och ska inte blandas ihop med "götisk gård", vilket betecknar en hel gårdsanläggning. Det är alltså den lägre stugan i mitten som är det egentliga bostadsrummet. De båda tillbyggda härbrena användes ursprungligen som förvaring för spannmål och livsmedel eller fungerade som förvaringsutrymmen för sådant som kunde förvaras i kistor, exempelvis kläder och andra textilier.
Det sydgötiska huset är känt redan under tidig medeltid och finns främst i Halland och Blekinge men förekommer även i Bohuslän, delar av Skåne samt på södra Öland. Före år 1800 tycks hustypen ha varit vanlig som mangårdsbyggnad på de blekingska bondgårdarna. Det finns några få kvar, exempelvis Lars Petterstugan i Vämöparken, Karlskrona, och Kyrkhultsstugan på Skansen i Stockholm. Möllerydsstugan står, till skillnad från dessa, kvar på sin ursprungliga plats.
Husets märkligaste del är det tvärställda bakhäbbaret med en övervåning som sticker ut och där träet är konstfullt snidat. Gården i Mölleryd med sina fähus blev med tiden en del av Johannishus gods. Eftersom det fanns användning för huset – nu som bostad för anställda på godset – fick det stå kvar när fähusen revs. Som bostad fungerade Möllerydsstugan ända till 1948.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Adress: Tolsebodavägen 4
Ägare: Privat
Byggnadsår: Äldsta delen 1600-tal
Funktion: Bostad
Arkitekt: -
Besök: Öppen vid speciella tillfällen och efter överenskommelse
Handikappanpassat: nej
Byggnadsminnesförklarat: 1982