Kronohäktet på Stumholmen

På den tidigare militära ön Stumholmen i Karlskrona hittar vi Kronohäktet. Byggnaden var i bruk fram till 1972 och åtskilliga är de sjömän och kustartillerister som fått skaka galler i häktet för någon förseelse under sitt militära liv.

Den mest kända internen är boxningsvärldsmästaren Ingemar Johansson. Under värnplikten i flottan hade han svårt att anpassa sig. Vid ett tillfälle gick han och fikade utan lov när han hade vakttjänst och hamnade därför i häktet. Långt tidigare tillbringade nobelpristagaren Harry Martinson tio dygn i häktet eftersom han rymde från sin tjänst som skeppsgosse 1919.

Det militära häktet byggdes 1910–11 och är av så kallad Philadelphia-modell som kännetecknas av att fångar fick enskilda celler i stället för att placeras i gemensamma utrymmen. Fångarna kunde också bevakas från ett centralt beläget vaktrum.

Huset är uppfört med putsade ytterväggar av tegel i två våningar på en rustik granitsockel. På den östra sidan finns ett rundat vakttorn med en svängd trappa som ledde ner till tårtbitsformade rastgårdar som sedan länge är rivna.

Från början inrymde byggnaden 20 celler i översta våningen och 14 i den undre. Dessutom fanns logement, vakt- och tjänsterum och en speciell avdelning med vanliga fönster och dörrar öronmärkta för ”gentlemän” det vill säga officerare och underofficerare.

Exteriören hos "gentlemännens" flygel understryker det militära hierarkiska systemet med sina stora fönsteröppningar medan avdelningen för meniga fick små gallerförsedda fönster.

Kronohäktet har synts i en rad olika filmsammanhang då man velat återge fängelsemiljö från äldre tid. Byggnaden är ett bra exempel på en gammal fängelsemiljö då både in- och utsidan är relativt oförändrad. Häktet ritades av F Bothen 1894 men ritningarna reviderades något av Kungliga Marinförvaltningen innan byggstart 1910.

1992 förklarades Kronohäktet som byggnadsminne och ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.