Byggnader inom gårdsanläggningen Johannishus slott

Johannishus slott är unikt i Blekinge, eftersom landskapet i övrigt saknar den här typen av stora gods. Slottet är tillsammans med de andra byggnaderna inom gårdsanläggningen också en ovanligt välbevarad högreståndsmiljö från 1700-talet.

Gården har haft många namn genom århundradena. Först fanns här byn Dagstorp. När landsdomaren Nils Skunck skapade ett säteri här år 1670 fick det namnet Skunckenberg. Godset köptes år 1684 av amiralgeneralen Hans Wachtmeister, vars ättlingar än i dag äger och bebor godset som 1712 blev fideikommiss.

Namnet ändrades 1769 till Johannishus efter en ansökan till Kammarkollegiet. Det finns skäl att anta att namnet helt enkelt syftar på den förste Wachtmeister, Hans, eftersom Johannis och Hans är varianter av samma förnamn. En uppgift om att Wachtmeistersläktens gods i Livland i dagens Baltikum skulle ha hetat Johannishus motbevisades redan år 1919 men har levt kvar.

Den äldsta huvudbyggnaden på Johannishus var en rödmålad tvåvånings träbyggnad under tegeltak. Vid mitten av 1700-talet var den mycket förfallen och dåvarande fideikommissarien, sonson till amiralgeneralen, gav överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz uppdrag att utföra ritningar till ett nytt boningshus. Adelcrantz har bland annat skapat Gustav III:s operahus, Kina slott och Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Åt släkten Wachtmeister ritade han alltså år 1772 en tvåvåningsbyggnad, i klassicistisk stil, i sten med valmat, brutet tak.

Andra våningen är paradvåningen, något som understryks av fasadens utformning, där man sånär kan uppfatta första våningen som en hög grund. Sydfasaden har markerat mittparti och hörnpaviljonger. Färgen på huvudbyggnaden var ursprungligen rosa, men har ändrats så att byggnaden numera är svagt gul med vita rustikpartier. I övrigt är byggnadens utseende väl bevarat.

I anslutning till huvudbyggnaden ligger ekonomibyggnader i trä och gråsten från 1760-talet, en gårdskvarn i schweizeristil byggd 1912, samt arbetarbostäder. Söder om slottet uppfördes 1983 ett lusthus, det Bornemanska lusthuset, som ursprungligen stod på en gård i Karlskrona stad men flyttades.

Lusthuset har inredning och utsmyckning utförd av amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström och byggdes av Johan Aron Kihlgren. Han var en värmlänning som gjorde karriär inom örlogsflottan och adlades 1818 till af Borneman. Han gjorde en historisk insats för bevarandet av ekarna i Sverige, men det är en annan historia.