Köpmannagården i Kristianopel
Köpmannagården utgör ett typiskt exempel på 1800-talets bebyggelse i köpingen Kristianopel. Byggnadsminnet består av en huvudbyggnad längs gatan med lanthandel och bostad, samt flera olika ekonomibyggnader runt gårdsplanen.
Kristianopels betydelse som hamn och handelsplats har varierat alltsedan Christian IV grundade staden år 1600. Under 1800-talet blev Kristianopel en viktig kusthamn och köpingen upplevde ett uppsving. De gamla ryggåsstugorna ersattes av något större hus, vilka utgör den småskaliga trähusbebyggelse vi ser idag. Byggnadssättet är vanligtvis traditionellt blekingskt med ett mindre bostadshus i två våningar placerat längs gatan i det rätvinkliga gatunätet och med ekonomibyggnaderna placerade runt en gårdsplan bakom huvudbyggnaden.
Bostadshuset med lanthandeln uppfördes förmodligen under 1850-talet, men det är inte omöjligt att det byggdes redan under 1700-talet. Från 1824 är det möjligt att följa köpmannagårdens ägare. År 1880 tog landstingsledamot Salomon Helander över gården. Familjen bestod av fem personer och man hade ett handelsbiträde anställt samt en dräng och en piga. Runt 1920 såldes rörelsen till köpman Wictor Olander som drev affären och bageriet fram till 1938. Rörelsen övertogs av sonen Harry som 1945 sålde den till paret Johannesson.
Lanthandeln drevs av paret Johannesson utan anställda fram till 1995. Till en början året om men från 1960-talet endast sommartid.
Huvudbyggnaden är hela 26 meter lång och byggd av trä ovanpå en låg stenfot. De kvartskluvna stockarna på hörnen mellan knutlådorna är typiska för denna del av kusten. Interiörerna i huvudbyggnaden är välbevarade och få förändringar har genomförts. Planlösningen och fasta snickerier som takbjälkar, dörrar och fönster finns kvar. Det finns ett stort antal rum i byggnaden – tio rum, fem hallar, tre kök och en butik.
Att stiga in i lanthandeln är som att ta ett kliv ett halvt sekel tillbaka i tiden. Det allra mesta av inredningen härstammar från moderniseringen 1945-46. Efter det har mycket få ändringar gjorts men som exempel finns en kyldisk från 1960-talet. Bland de äldsta inventarierna märks den långa trädisken från 1800-talet med sina många lådor.
En av de mest iögonfallande ekonomibyggnaderna är bakstugan. I den stora bakugnen på nedervåningen finns plats för 30 stora brödkakor åt gången. På övervåningen finns ett bostadsrum med kakelugn. Verksamheten upphörde 1938, men idag används bakstugan återigen för brödbak vid speciella arrangemang. Den låga längan bredvid bakstugan har troligen använts för försäljning av bakstugans produkter. Senare har utrymmet använts som snickarbod.
Den stora ladan som går i vinkel med snickarboden uppfördes troligen under andra halvan av 1800-talet. I ladan fanns stallplatser för hästarna och förrådsutrymmen för de varor köpmännen handlade med.
Köpmannagården förklarades som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen 2003.
Gården är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Kristianopel.
Kristianopel anlades 1599 som garnisonsstad och det danska rikets utpost mot öster. Staden omslöts av en bastionerad mur, som fortfarande kvarstår till betydande delar. Stadsplanen är i stort oförändrad. 1680 mister staden sina privilegier och blir 1718 köping under Karlskrona. En omfattande, småskalig bebyggelse kvarstår från köpingstiden.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Text
Fakta
Text
Hitta hit
Fakta
Adress: Storgatan 16, Kristianopel
Ägare: Privat
Byggnadsår: Uppgift varierar, 1700-tal eller 1800-tal.
Funktion: Köpmannagård
Arkitekt: -
Besök: Delar av året
Handikappanpassat: Delvis
Byggnadsminnesförklarat år 2003