Bredåkra gravfält
Vid Bredåkra finns två domarringar och fem resta stenar som vittnar om en dramatisk historia i modern tid.
Det kräver lite föreställningsförmåga, men när flygbasen anlades här intill var det uppodlad åkermark kring gravstenarna. På 1950-talet beslöts att ta ner de resta stenarna för att undvika olyckor med lågt flygande plan. Ett antal år senare hade villkoren förändrats och 1968 restes stenarna åter. Man lagade också en av stenarna som hade knäckts i två delar.
Gravfältet är inte arkeologiskt undersökt och lämningarna under mark är antagligen rätt skadade efter att ha gått under plogen i åratal. Man kan ändå dra en del slutsatser om gravfältet utifrån det som finns kvar. Traditionellt har man tolkat sådana här gravar i Blekinge till tiden från år 0 till 550 e.Kr. Men de förekommer även under yngre järnåldern, så vi kan förstås inte veta säkert förrän platsen undersöks.
Sämre tider
Att det är så pass liten variation i gravarna tyder på att gårdarna vars invånare är begravda här inte var så bruk i så värst många år. Från år 536 och under 540-talet blir det ett sämre klimat här till följd av ett par vulkanutbrott. Man tror också att den Justinianska pesten nådde hit. Följden blev en stor befolkningsminskning som går att se både i pollenprover som visar att landskapet växer igen samt arkeologiskt i och med att bosättningar och gravar minskar. Kanske avfolkades gårdarna här i samband med den krisen.
Domarringar
Domarringarna har vanligen ett ojämnt antal stenar, vanligen sju eller nio. I Bredåkra har de sju och fyra, men ursprungligen har det varit en femte sten som nu är försvunnen.
Fram till 1900-talet trodde man att domarringarna användes när någon stod anklagad för ett brott. Den skyldige skulle då ha stått i mitten och frågats ut av domarna som satt på var sin sten. Dessa fick sedan fälla domen om den anklagade var skyldig eller inte. Det udda antalet domare garanterade för en utslagsröst. Därav namnet domarringar.
Under 1800- och 1900-talets lopp undersöktes många domarringar arkeologiskt och man vet i dag att de är gravar. Så någon egentlig koppling till rättskipningen har de inte. Däremot var det vanligt att man som tingsplats höll till vid ett gravfält. På tingen sköttes bland annat lag och rätt och på så vis finns ändå en koppling.
Flygflottiljen i Kallinge
Fornvårdsområdet Bredåkra gravfält ligger precis intill gränsen till Blekinge flygflottiljs område och har du tur (eller otur) kan du vara där precis när ett jaktflygplan startar. Det är ett mäktigt dån från de starka motorerna.
Placeringen av flygbasen här är en historia i sig. När man 1942 bestämde sig för att upprätta flera flygflottiljer i landet var tanken att en skulle ligga i Blekinge och samverka med marinen. Militären ville helst anlägga flygbasen på Ramdala slätt. Där skulle det vara nära marinbasen. Men vid Ramdala finns en del av den bästa jordbruksmarken i Blekinge och bönderna protesterade kraftigt. I stället föll valet på Kallinge. Där fanns nämligen Bredåkra hed, där militären övat sedan 1888 och som redan ägdes av Kronan. Sedan 1905 hade man inte använt övningsområdet lika frekvent, men det blev här som flygbasen sattes upp 1944.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Datering: 0-550 e.Kr.
Socken och kommun: Ronneby socken i Ronneby kommun
Lämningstyp: Gravfält med domarringar och resta stenar
Skött yta: 4 982 kvadratmeter
Markägare: Fortifikationsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen Blekinge
Skyddsform: Fornlämning, Ronneby 302 och 303
Hitta hit
Från E22:an, kör in på väg 27 norrut vid trafikplats Ronneby västra. Efter ett par kilometer kommer du till trafikplats Kallinge. Där svänger du av åt höger in på väg 652. Följ vägen i 800 meter och sväng vänster in på väg 653. Följ vägen som svänger åt höger vid Bredåkra kyrka. Följ vägen i 400 meter åt norr så ligger gravfältet på höger sida. Det finns plats för en eller ett par bilar att parkera här längs vägen.