von Otterska gården

På Alamedan 3 ligger von Otterska gården som består av ett bostadshus, en uthuslänga och en trädgård. Bostadshuset som uppfördes 1777 är en timrad och panelad tvåvåningsbyggnad på en bottenvåning av sten och ett fint exempel på den tidiga gustavianska epokens byggnadsskick i Karlskrona. Träpanelen är gulmålad med vita lisener och vita fönsterfoder. Det brutna taket är tegeltäckt.

Första våningen var ursprungligen en bostad med sex rum, kök och förstuga. På 1930-talet delades den i två lägenheter. På vinden finns två lägenheter som moderniserade 1947.

Uthuslängan är samtida med bostadshuset och i panel med tegeltäckt sadeltak. Huset var från början indelat i vagnshus, två stall för hästar, två vedbodar och mangelbod. Under 1800-talets slut renoverades uthuset och lövsågade lister sattes upp på takresningen, ett garage inreddes 1935 på norra gaveln.

Huset har fått sitt namn efter den kände Salomon von Otter, landshövding i Blekinge första delen av 1700-talet. Von Otter har anknytning till många kända hus i Karlskrona, inte minst Palanderska gården, men von Otterska som fått namn efter honom varken bebodde han eller uppförde. Det var hans svärson justituarien Carl Rosenström, gift med Barbara von Otter d.y., som byggde gården på Alamedan 3.

Von Otterska gården är privatägd och byggnadsminnesmärktes 1972.

Huset är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. En viktig del i riksintressemotiveringen är den till stora delar genomförda stadsplanen som delar staden i en civil och en militär del. Stadsplanen upprättades av Erik Dahlbergh 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Den civila bebyggelsen var med enstaka undantag uppförd i trä, ofta med en sockelvåning i sten för att jämna ut de stora nivåskillnaderna. Enligt gängse mönster på Trossö låg bostadshusets långsida mot gatan och uthuslängorna inne på gården. Karaktären av enhetlig trästad med enkla mot gatan ljusa panelade fasader dominerade Karlskrona till 1870-talet.