Bergqvistska gården

Den fina gårdsmiljön på Borgmästaregatan 19 har idag levt upp igen och på sommaren går det numera att sitta och koppla av vid uteserveringen inne på gården.

Bergqvistska gården är en köpmannagård bestående av bostadshus, magasin, tre uthuslängor, vagnslider, skjul, lusthus och trädgård. Huvudbyggnaden som uppfördes 1791, alltså året efter den stora stadsbranden, är ett tvåvånings stenhus under brutet plåttäckt tak. Murarna är putsade i gult och har vita lister och foder.

Vid en ombyggnad i slutet av 1800-talet uppfördes ett separat trapphus mot gården och samma år tillkom den första av de envånings butiksbyggnaderna intill husets gavlar. Bottenvåningen som nu inrymmer två butikslokaler var ursprungligen indelad i två förstugor, handelsbod, tre rum och kök med källare. Övervåningen inrymde förstuga, sal och fem kammare. Dess plan är oförändrad, men en av kamrarna inreddes troligen vid 1800-talets mitt till kök med murad spis och bakugn.

Av den äldsta inredningen återstår en del golv- och taklister samt helfranska dörrar. Till den äldre inredningen hör också en kolonnkakelugn samt halvdörrar från 1800-talets förra del.

Magasinet är en tvåvånings rödfärgad byggnad av slätbilat timmer under sadeltak med rödmålad plåt. Byggnaden har pardörrar klädda med fasspontpanel och tre takkupor med lastluckor.

Västra uthuslängan är i en våning och uppförd i rödfärgad lockribbspanel. Taket är tegeltäckt och försett med lastkupa. Dörrarna är svarttjärade och har i vissa fall smidda handgångjärn. Byggnaden är troligen uppförd under 1800-tales senare del, men före 1872.

Samma byggtid gäller för uthusen, det nordöstra i gulputsat tegel och den sydöstra uthuslängan i röd panel. Sydöstra uthuslängan är en våning hög och innehåller tre packbodar med svarttjärade dörrar.

Vagnslidret i röd panel har en halvvånings överbyggnad under papptäckt pulpettak. Det uppfördes under 1800-talets senare del. Lusthuset är grågrönmålat, en kvadratisk byggnad med papptäckt tälttak. Bergqvistska gården förklarades som byggnadsminne 2001. Byggnaderna ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Husen är belägna inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. En viktig del i riksintressemotiveringen är den till stora delar genomförda stadsplanen som delar staden i en civil och en militär del. Stadsplanen upprättades av Erik Dahlbergh 1683 och består av ett rutnätssystem med strålgator enligt klassiska ideal efter förebilder från Italien och Frankrike. Den civila bebyggelsen var med enstaka undantag uppförd i trä, ofta med en sockelvåning i sten för att jämna ut de stora nivåskillnaderna. Enligt gängse mönster på Trossö låg bostadshusets långsida mot gatan och uthuslängorna inne på gården. Karaktären av enhetlig trästad med enkla mot gatan ljusa panelade fasader dominerade Karlskrona till 1870-talet.