Palanderska gården

Vid Skeppsbron i Karlskrona ståtar Palanderska gården. Den ståndsmässiga byggnaden har tillsammans med den mindre röda träbyggnaden kallad Kanslihuset använts för olika myndighetsutövningar genom åren. På 1700-talet fanns här landshövdingeresidens och länsstyrelsens verksamhet.

Palanderska gården räknas som en av stadens vackraste gårdar. Den har en lång historia. Karlskrona stad köpte gården 1951 och till en början blev huset annex till det trångbodda läroverket. I mitten på 1960-talet beslutade sig staden för en ordentlig upprustning av de slitna fastigheterna och den vackra Delfinporten återställdes i sitt ursprungliga skick.

Gårdens historia börjar i slutet av 1600-talet som lokaler för sjötullen i Blekinge. Överinspektör och tullnär Johan Fistulator Lagerbielke lät bygga de båda boningshusen. Under sin tid ökade han på tullinkomsterna och kunde tidvis lämna stora förskott till Kronan vilket den penningbehövande Karl XII var tacksam för.

Palanderska gården var tullens lokaler fram till 1719 då huset inreddes till residens för landshövding Salomon von Otter. Fram till 1783 fungerade gården som landshövdingens bostad och länsstyrelsens lokal men därefter kom gården i privat ägo.

Namnet Palander dyker inte upp förrän 1855. Då bosätter sig konsul Carl Wilhelm Palander på gården. Han hade tidigare misslyckats med sina affärer i Karlskrona och hade åkt till Amerika där han hade stor framgång. Han återkom som en rik och aktad man och blev snart ledamot i så gott som samtliga av stadens styrelser och valdes till borgerskapets representant i riksdagen. Han var också konsul för inte mindre än fem länder och fick ett flertal förnäma utländska ordnar.

Gården fanns i köpmanshuset Palanders ägo fram till första världskriget. Sedan slutet av 1960-talet är fastigheterna byggnadsminnesförklarade enligt kulturmiljölagen. Den politiska ledningen i Karlskrona har under många år haft sin verksamhet i husen.