Kruthuset och våghuset på Mjölnarholmen och Kruthuset på Ljungskär

De speciella kruthusen i innerskärgården i tung gråsten ger Karlskrona innerstad en siluett av svensk stormaktstid. I barockstil reser de sig på varsin holme norr om stadskärnan på Trossö.

Kruthuset på Mjölnarholmen började anläggas 1727 och kruthuset på Ljungskär 1734 men de båda skulle inte stå helt klara förrän ett par decennier senare, bland annat med avbrott för de misslyckade krigen mot Ryssland. Trots att det svenska stormaktsväldet var sönderbrutet var den militära byråkratin intakt. Satsningarna på försvarsbyggnader i Karlskrona fortsatte och kruthusen byggdes färdiga omkring 1750.

Kruthusen var ytterligare befästningar utanför huvudbefästningen till stadens skydd och tänkta att fungera både som krutförvaring och försvarstorn. Deras placering skulle förhindra fientliga attacker mot Trossö från fastlandet med båtar eller över isen. Bombsäkra kruthus och ovanpå dessa batterier ansågs av 1724 års befästningskommission vara ändamålsenliga.

Byggnaderna i sten har trätak, så kallat fredstak som enligt uppgift kunde tas bort i krigstid och takplattformen bestyckas med tungt artilleri.

Kruthusen ligger på fast berggrund och socklarna i varierande höjd är också de av gråsten. Innerväggarna bär upp ett valv med fyra mindre sidovalv. Här inne är väggen av tegel med kalkputs, det här "mjukare" materialet kan ha använts för att förhindra gnistbildning när exempelvis en sabel slog emot väggen.

På vardera sidan finns en luftöppning som är förskjuten inne i muren. På kortsidorna finns två luftöppningar som går längs väggen från sockeln och upp till valvslagningens början. Luftintagen har järnluckor på in- och utsidorna. Luckorna är klädda med isolerande filt.

De båda kruthusen och våghuset på Mjölnarholmen byggnadsminnesförklarades 1968.

Även på Ljungskär fanns ett våghus och också ett bostadshus. Dessa var dock tvungna att rivas i slutet av 1960-talet efter omfattande vandalisering av byggnaderna.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Den nya örlogsstaden skyddades av en fästningsgördel. En rad bastioner planerades längs en fästningslinje, dock kom endast några av dessa att förverkligas, i reducerad omfattning kring örlogshamnen. Inseglingen skyddades av befästningarna Kungsholmsfort och Drottningskär. Till Örlogsstadens skydd fogades i början av 1700-talet också spärrbefästningar utanför huvudfästningen, bl.a. krut- och försvarstornen på Ljungskär och Mjölnarholmen.