Kruthuset och våghuset på Mjölnarholmen och Kruthuset på Ljungskär

De speciella kruthusen i Karlskronas innerskärgård är kanske Blekinges mest laddade byggnader och ger staden en siluett av svensk stormaktstid. I barockstil och tung gråsten reser de sig på varsin holme norr om stadskärnan på Trossö. Deras placering skulle förhindra fientliga attacker mot Trossö från fastlandet med båt eller över is.

Efter de ryska härjningarna längs den svenska kusten 1719 och 1720 var riksdagens förtroende för den svenska flotta i botten. Trots att flottan hade fått ”60 tunnor guld” för att vara väl rustade hade fienden inte gått att stoppa. Nu ville riksdagen i stället satsa på kustförsvar. En befästningskommission kom med många förslag och ett var att uppföra de så kallade kruthusen på Mjölnareholmen och Ljungskär – båda i omedelbar närhet av de centrala delarna av örlogsstaden Karlskrona.

Huset skulle fungera som krutmagasin och befästningstorn och uppfördes 1730-39 (Mjölnareholmen) och 1746-54 (Ljungskär) av gråsten och ett så kallat fredstak i trä som kunde tas bort i krigstid. De kunde då förses med kanoner.

Kruthusen ligger på fast berggrund och socklarna i varierande höjd är också de av gråsten. Innerväggarna bär upp ett valv med fyra mindre sidovalv. Här inne är väggen av tegel med kalkputs, det här "mjukare" materialet kan ha använts för att förhindra gnistbildning när exempelvis en sabel slog emot väggen.

På vardera sidan finns en luftöppning som är förskjuten inne i muren. På kortsidorna finns två luftöppningar som går längs väggen från sockeln och upp till valvslagningens början. Luftintagen har järnluckor på in- och utsidorna. Luckorna är klädda med isolerande filt.

De båda kruthusen och ett så kallat våghus på Mjölnareholmen byggnadsminnesförklarades i omgångar 1935 och1968. Även på Ljungskär fanns ett våghus men också ett bostadshus. Dessa var dock tvungna att rivas i slutet av 1960-talet efter omfattande vandalisering.