Bastion Kungshall och Kungshallsmagasinet

De äldsta delarna av Kungshall är bastionen från 1680-talet och den byggdes enligt Dahlberghs och Stuarts ursprungliga befästningsplan för Karlskrona. Vid den tiden var Kungshall en egen holme, fristående från Stumholmen. Bastion Kungshall fungerade som befästning för Karlskrona i ett sekel. Salutkanonerna på bastionen ingår i ett av Sveriges tre fasta batterier där nationella hyllningssaluter avfyras.

På 1720-talet flyttade en stor del av den militära vapentillverkningen från Stumholmen och in till varvsområdet på Trossö. På Stumholmen koncentrerades hantering och förvaring av livsmedel, liksom förvaring av småbåtar, krut och projektiler.

Med Gustav III:s tillträde 1771 inleddes en ny period av intensiv verksamhet vid Örlogsbasen. af Chapman anlitades som skeppsbyggmästare, nya hantverkare drogs till staden och näringslivet blomstrade.

Under denna period byggdes flera fina byggnader som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, bland andra Kungshallsmagasinet och Slup- och barkasskjulet på Stumholmen. På 1820-talet fanns på Kungshall ett magasin, en saltbod, ett corps de garde, ett uppbördsrum, två batterier, en kolugn och ett flaggspel.

Kungshallsmagasinet som byggdes i bastionens mitt är uppfört 1787-92 och var ursprungligen en tvåvåningsbyggnad av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signerade av Nordencreutz, och han tros vara arkitekten.

Byggnaden har fått en mycket medveten stram arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal och den påminner starkt om Adelcrantz ritning till kronomagasinet på Skeppsholmen i Stockholm 1777. Kungshallsmagasinet hade i bottenvåningen tolv portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröppningar med luckor klädda antingen med järnplåt eller med kopparplåt. I övervåningen fanns fönsteröppningar på södra och norra fasaderna med kalkstensomfattningar och fönsterluckor.

Byggnaden användes som magasin för spannmål och lakegods (förvaring av kött som konserverades i saltlake). 1896 gjordes en påbyggnad, de övre våningarna och vindsvåningen inreddes och tio fönster togs upp. För att byggnaden skulle bli mer enhetlig togs de ursprungliga fönsterluckorna bort och kalkstensomfattningarna putsades.

1929 byggdes ett signaltorn och en semaforeringsplatta på Kungshallsmagasinets östra trapphus. 1957 inrättades en kyl- och frysrumsanläggning. 1986 restaurerades byggnaden och blev magasin för Blekinge Museum.

Kungshallsmagasinet byggnadsminnesmärktes 1992. Magasinet ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaden är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Stumholmen planlades redan i 1683 års befästningsplan för örlogsbasens olika försörjningsändamål. Under 1740-talet tog flottans personal över huvudansvaret för utformningen av varvens och eskaderns byggnader från fortifikationen. Ingenjörskonstens innovationer i konstruktion och arkitektonisk utformning kombinerades med timmermännens formtradition där hantverkarna hade använt samma snickeriprofiler i 300 år. Byggnaderna på Stumholmen fick en strikt exteriör utformning med få ornamenteringar. Kontraster bildades dock genom valet av fasadmaterial, exempelvis grå kalksten mot rödtjärade paneler. Byggnaderna som uppfördes under det tidiga 1800-talet utformades med klassicistiska drag med influenser från den tidens arkitekturideal.