Hörby 6:2

Hörby gård, Sölvesborg

Listerlandet skiljer sig geologiskt från resten av Blekinge. Förutom de så kallade restberg av granit som reser sig över slätten består berggrunden av kalksten som avsattes under kritaperioden, då Listerlandet var ett grunt skärgårdslandskap.

Kalkavlagringarna på Listerlandet är från samma period som Kristianstadområdets kritbildningar. Jordbruket på den kalkrika jorden var framgångsrikt redan på 1700-talet, då förutom korn och råg även bovete och havre odlades. När potatisodlingen slog igenom på allvar under 1800-talet kunde även sandrika marker nyttjas och potatisen kom att bli en karaktärsgröda för Listerlandet.

I byn Hörby på Listerlandet genomfördes storskiftet under 1790-talet. En av gårdarna, Hörby No. 74, tilldelades vid storskiftet sex skiften istället för som tidigare 123 tegar. Vid enskiftet i Hörby, 1816, fick Hörby No. 74 flytta ut ur byn. Jöns Jonsson hette den av de tre delägare vars mark kom att bli Hörby 6:2. Jordbrukets utveckling efter skiftet möjliggjorde för Jöns Jonssons svärson Per Svensson att uppföra en helt ny representativ gård i sten på ägorna 1841. Den äldre gården hade legat ca 150 meter längre söderut, något som påvisades under 1900-talet när kullerstenar kom fram ur jorden då åkern plöjdes. På 1850-talet tog Pers son Nils och hans hustru Karna Jönsdotter över gården.

Runt 1873 sålde Nils gården till Knut Persson från Mjällby. Efter Knut Perssons död 1916 tillhörde gården hans hustru Sissa fram till dennas död 1941. Knut och Sissas två barn, Nils och Erika, samt dennas make Axel Nilsson, tog då över gården, vilken de i praktiken redan skött i flera år. 1957 övertogs gården av Erika och Axels son, Seth Nilsson. Seth byggde 1958 ett nytt bostadshus vid Hälleviksvägen strax intill den äldre gården. Syskonen Erika och Nils bodde kvar i den gamla mangårdsbyggnaden till början av 1970-talet, efter vilket den stått tom. 1981 tog Sven-Axel Nilsson, Seth Nilssons son, över gården. Hösten 2002 påbörjades renoveringsarbeten på mangårdsbyggnaden i syfte att åter kunna använda den som bostadshus. Arbetena har utförts med stor hänsyn till det ursprungliga utseendet och med medverkan av antikvarisk expertis från länsstyrelsen.

Hörby 6:2 är en god representant för det byggnadsskick som uppstod på Listerlandet efter enskiftet. Den stora mangårdsbyggnaden är byggd på en hög källarsockel av gråsten med bostadsvåning i murat tegel. Den höga vindsvåningen användes för sädesförvaring. Byggnaden är mycket välbevarad och karakteriseras av sin vita puts, sin höga svarta sockel, de små symmetriskt placerade fönstren och det stora taket som skapar en massiv och monumental karaktär.

Mangårdsbyggnaden är byggd som ett salsplan med rummen runt en centralt belägen sal. Symmetrin är betydelsefull för uppbyggnaden av huset även om mått och avstånd inte är exakt desamma mellan varje fönster och vinklarna inte är helt räta. Det är helhetsintrycket som varit det viktiga för byggherren till gården. Såväl interiör som exteriör är välbevarade för mangårdsbyggnaden. De senaste förändringarna gjordes på 1930-talet och dessa var inte särskilt omfattande. Det är framförallt de välbevarade väggmålningarna och snickerierna i stora salen som bidrar till byggnadens kulturhistoriska värde.

Hörby 6:2 förklarades som byggnadsminne 2003.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Adress: Hörby, Sölvesborg
Ägare: Privat
Byggnadsår: 1841
Funktion: Bostad med ekonomibyggnader
Arkitekt: -
Besök: Privat
Byggnadsminnesförklarat år 2003

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.