Hangarerna och uppdragningsrampen

Hangar 757, 758 samt uppdragsramp, Karlskrona

Det svenska militärflygets historia börjar 1911 då de första flygplanen inordnades under armén respektive marinen. Flygvapnet var med andra ord ännu inget eget vapenslag. Den här tudelningen av den militära flygflottan varade under första världskriget. Efter det kunde betydelsen av flyget konstateras och Flygvapnet etablerades. I samband med detta överlämnades 1926 Karlskrona flygstation till Flygvapnet och Marinflygkåren.

Den första hangaren på Stumholmen byggdes 1915-16 och rymde fem sjöflygplan, eller som de då kallades, "flygbåtar". Hangaren sträckte sig från Kungshalls fästning rakt norrut över vattenytan, som i dag täcks av utfyllnader med skjutbanorna, men som då bara bröts av två småkobbar på vilka hangaren vilade.

På samtida bilder syns den långsträckta hangaren vara uppförd i trä med portar åt öster och väster. Åt båda väderstreck löpte små, långsträckta träbryggor ut i vattnet. På så sätt kunde "flygbåtarna" angöra från den mest fördelaktiga sidan beroende på sjögång och vind. Den här hangaren revs strax efter andra världskriget.

1920-talet var en expansiv period för det svenska militärflyget och det avspeglas på Stumholmen med byggandet av de två nu kvarvarande hangarerna. Den första byggdes 1923-24 och två år senare sammanbyggdes den andra med den befintliga. Hangar nr 3 öppnade sig mot nordväst, vilket antyder att den stora dubbelhangaren som uppfördes tre år senare, 1929, redan var planerad.

Dubbelhangaren byggdes i vinkel mot den tidigare med stora skjutportar mot norr och uppdragningsrampen vid stranden. Dessa hangarer är de enda som finns kvar i landet från marinflygets barndom.

Hangarerna övergavs 1949 sedan marinkåren avvecklades och har sedan dess fungerat som lager. Som sådant har det bevarats med endast smärre förändringar.

Hangarerna uppfördes i stolpvirke och locklistpanel och i stället för den svagt böjda takkonstruktion som kännetecknar yngre hangarer, täcks de med ett flackt sadeltak. Gavelutformningen på den äldsta hangaren med ett stort triangelformat fönsterparti kan ses stilmässigt som en anpassning till dåtidens nyklassicistiska ideal. De tre hangarerna är ett väl visualiserat exempel på hur en funktion finner sin arkitektoniska form. Hangarerna och uppdragningsrampen byggnadsminnesförklarades 1992.

Flyghangarerna ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Byggnaderna och rampen är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Karlskrona stad och befästningarna. Stumholmen planlades redan i 1683 års befästningsplan för örlogsbasens olika försörjningsändamål. Under 1740-talet tog flottans personal över huvudansvaret för utformningen av varvens och eskaderns byggnader från fortifikationen. Ingenjörskonstens innovationer i konstruktion och arkitektonisk utformning kombinerades med timmermännens formtradition där hantverkarna hade använt samma snickeriprofiler i 300 år. Byggnaderna på Stumholmen fick en strikt exteriör utformning med få ornamenteringar. Kontraster bildades dock genom valet av fasadmaterial, exempelvis grå kalksten mot rödtjärade paneler. Byggnaderna som uppfördes under det tidiga 1800-talet utformades med klassicistiska drag med influenser från den tidens arkitekturideal.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta
Hangar 757 och 758

Adress: Stumholmen, Karlskrona
Ägare: Statens Fastighetsverk
Byggnadsår: 1926 och 1929
Funktion: Förvaring av flygplan
Arkitekt: -
Besök: Området är tillgängligt för allmänheten
Handikappanpassat: Ja
Byggnadsminnesförklarat år 1992

Fakta
Uppdragsramp

Byggnadsår: 1923-24
Funktion: Sjösättning och uppdragning av sjöflygplan
Byggnadsminnesförklarat år 1992

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.