Forneboda

Sommaren 1887 besökte Alma och Georg Gauffin den populära kurorten Tulseboda brunn. Georg Gauffin var direktör för Apotekarnes Mineralvattenfabrik. När de promenerade i de vackra omgivningarna kring Kyrkhult, kom de till en plats på östra sidan av dåvarande Gårdsjön. Kyrkhults kyrka speglade sig i vattnet på motsatta sidan av sjön. "Den här bilden har jag sett i en dröm. Här vill jag bygga mig ett hem", sade Alma Gauffin till sin make. De köpte en stor tomt intill sjön och 1888 stod en knuttimrad stuga i fornnordisk stil färdig. Fru Gauffin kallade platsen för Forneboda, och sjön kom sedermera att kallas Fornebodasjön.

Fornebodastugan, Olofström

Det var framförallt Alma Gauffin som styrde och ställde på Forneboda och paret tillbringade alla somrar där. Alma var en mycket godhjärtad kvinna som bland annat ägnade stor kraft åt att hjälpa sjuka, både genom att själv behandla sjukdomar och genom ekonomiskt understöd. "Fornebodafrun" vann lokalbefolkningens beundran.

Förutom Fornebodastugan lät fru Gauffin uppföra en rad andra byggnader på området. "Stora villan" uppfördes i början av 1890-talet i norsk herrgårdsstil. Arkitekt var Nordiska museets och Skansens grundare Artur Hazelius som var god vän med paret Gauffin. Alma Gauffin möblerade huset med antikviteter och snidade möbler från bygden. På området uppfördes även bland annat ladugård, en högloftstuga som kallades hönsastugan, visthusbod, vinkällare och en stilig lekstuga. Lekstugan uppfördes för de tre fosterbarn som paret Gauffin skaffade. Den enda av alla dessa byggnader som fortfarande är bevarad på plats är visthusboden. Forneboda kom att bli ett kulturellt centrum i bygden. Paret Gauffin hade många prominenta vänner där konstnärer, författare, landshövdingar, biskopar och professorer ingick. Kristina Nilsson och Alice Tegnér kunde höras sjunga på Forneboda. Även allmänheten var välkommen under vissa tider på sommaren.

Georg Gauffin dog på Forneboda 1913, 79 år gammal. Den då 74-åriga fru Gauffin drev anläggningen vidare något år men utan sin makes inkomst var det svårt att få pengarna att räcka. 1916 sålde hon fastigheten men undantog rätten att bo kvar i Fornstugan fram till sin död. De flesta husen såldes för avflyttning. Stora villan återuppfördes i Gammalstorp i starkt förändrat skick. Lösöret såldes på auktion och alla möbler och vackra ting som fru Gauffin samlat skingrades. Runt 1920 flyttade fru Gauffin tillbaka till Stockholm för gott och några år senare avled hon, nära 84 år gammal.

I början av 1920-talet hyrde fru Anna Bohlin Forneboda. Fru Bohlin kom från Skaraborg och blev 1908 änka med elva flickor. 1922 lät hon uppföra en stor öppen dansbana, som från början endast användes sommartid. Snart byggdes dansbanan om till en paviljong med tak och väggar så att den gick att använda året runt. Fru Bohlin köpte Forneboda 1927. På lördagskvällarna var det dans mellan 20 och 24. Under sommaren anordnades ibland festligheter på söndagseftermiddagarna, såsom skjutbana, tombolor, fiskdamm och musikunderhållning. 1929 övertogs dansbanerörelsen av Alfred och Hulda Gustavsson som fortsatte att driva det mycket populära nöjesetablissemanget, där många mer eller mindre kända musiker spelade. Åtminstone i slutet av 1930-talet kostade inträdet en krona för herrar och 75 öre för damer. Påsken 1943 hölls den sista offentliga danstillställningen på Forneboda. Våren 1947 revs danspaviljongen och virket användes till uppförandet av Ungdomsgården (Folkets hus) i Kyrkhult.

Alfred Gustavsson sålde anläggningen till Karlshamns Barnens dagsförening hösten 1943. Föreningen hade vunnit en nationell tävling i försäljning av kungaböcker. Priset var den så kallade Kungastugan som flyttades från Skansen. Fornebodas försäljning kom mycket lägligt i tid. Nu hade Barnens dagsföreningen någonstans att placera sin vinst. Överlämnandet av stugan och invigningen av barnkolonin förrättades av Lennart Bernadotte, ordförande i Svenska Barnens dags ledareförening, den 2 juli 1944. Barnkoloniverksamhetens idé var att ge möjlighet till en frisk och nyttig sommarvistelse i naturen till vissa barn. Barnen var i åldrarna 7-12 år och sommaren indelades i två perioder om fyra veckor vardera. 26 barn kunde vara med i varje period. 16 av barnen sov i Kungastugans två sovsalar, de övriga tio i Fornebodastugan. Barnkolonin på Forneboda upphörde troligen 1954. Då revs också den gamla kafébyggnaden. Kungastugan stod kvar till 1959 då den såldes för avflyttning och återuppbyggdes i Mörbohult.

Efter barnkolonitiden förvärvades Forneboda av Elise Eldh. Elise var bördig från Kyrkhult och gift med bildhuggaren Carl Eldh. Paret Eldh och deras dotter Brita besökte ofta trakten för att hälsa på Elises föräldrar som bodde i Kyrkhult. Carl Eldh dog i januari 1954 och begravdes på Kyrkhults kyrkogård. Elise köpte då Forneboda och hon och dottern Brita tillbringade mycket tid där fram till Elises död 1958. Brita Eldh fortsatte att besöka sitt älskade Forneboda, vanligen under hösten då hon stängt Eldhs Ateljémuseum i Stockholm, för vilket hon var intendent. Sommaren 1993 sålde Brita Eldh Forneboda till Olofströms kommun. Ett år senare bildades en stiftelse som idag ansvarar för Forneboda.
Fornebodastugan är utformad som en stor syd-götisk stuga och är exteriört och interiört välbevarad sedan byggnadstiden. 1995 förklarades Fornebodastugan som byggnadsminne.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Ägare: Stiftelse
Byggnadsår: 1888
Funktion: Sommarvilla, numera till uthyrning och i användning
som kulturarena.
Arkitekt: troligen Artur Hazelius
Besök: Efter överenskommelse
Handikappanpassat: nej
Byggnadsminnesförklarat år 1995

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.