Illustration byggnadsminnen

Byggnadsminnen

Alla fastighetsägare behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att göra ändringar i ett byggnadsminne. Innan du söker tillstånd ska du ta fram ett åtgärdsprogram som beskriver vilka ändringar eller ingrepp du planerar att göra.

Länsstyrelsen kan skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar genom att förklara dem som byggnadsminnen.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader berättar om och hjälper oss att förstå samhällsutvecklingen i olika tider. Ett byggnadsminne kan berätta om specifika händelser eller enskilda personers historia.

Länsstyrelsen i samråd med fastighetsägaren beslutar att en byggnad eller annan miljö ska skyddas som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

Vissa statligt ägda byggnadsminnen beslutar regeringen om.

Statliga byggnadsminnen på Riksantikvarieämbetets webbplatslänk till annan webbplats

Byggnadsvårdsbidrag

Äger eller förvaltar du ett byggnadsminne kan du söka bidrag från Länsstyrelsen för att vårda eller göra det mer tillgängligt.

Blankett för ansökan om tillstånd för ändring av byggnadsminne.

När behövs Länsstyrelsens tillstånd?

Till varje byggnadsminne finns särskilda skyddsbestämmelser som är anpassade för anläggningen. Det är dessa som styr vad som är tillståndspliktigt, men i regel krävs tillstånd för att:

  • riva, flytta, bygga om eller bygga till
  • ändra eller göra ingrepp i stommen
  • ändra färgsättning eller ytskikt
  • göra andra ingrepp i eller ändring av exteriören, t ex byte av tak- och fasadmaterial eller fönster och dörrar
  • ändra interiören eller den fasta inredning i vissa byggnadsminnen
  • ändringar inom byggnadsminnets skyddsområde


Gör din anmälan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Anmälan om ändring av byggnadsminne (pdf)PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till

    Länsstyrelsen i Örebro Län
    Plan och kultur
    701 86 ÖREBRO

Här finns blankett och anvisningar för ansökan om bidrag för vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kulturlandskap och fornlämningar.

Ansökans innehåll

Din ansökan ska innehålla

  • arbetsbeskrivning
  • kostnadsberäkningar
  • karta som visar aktuell kulturmiljö
  • nytagna foton som visar byggnaden/miljön.

Tid för ansökan

För att bäst kunna fördela bidragen behöver vi din ansökan senast den 15 oktober året innan arbetet planeras att utföras. Du kan inte ansöka om bidrag för åtgärder har påbörjats eller som redan har utförts.

Så här ser bidragsprocessen ut

  1. Du använder den avsedda blanketten och är noga med att få med alla handlingar som ska bifogas med ansökan.
  2. Din ansökan registreras på Länsstyrelsen.
  3. Om din ansökan inte är komplett skickas en begäran om komplettering till dig.
  4. Du skickar in din eventuella komplettering.
  5. I februari får Länsstyrelsen besked från Riksantikvarieämbetet om hur stort länets totala kulturmiljöanslag blir för det aktuella året.
  6. I mars eller april får du ett besked om att du får bidrag eller inte.
  7. Om du beviljats bidrag finns det oftast villkor om antikvarisk medverkan. Du som bidragssökande kallar därför till ett möte med den antikvariske experten innan arbetena startar.
  8. När arbetena avslutats kallar du Länsstyrelsen till slutbesiktning. Den antikvariske expert skickar sin rapport till dig och till Länsstyrelsen.
  9. Du har fått alla fakturor på arbetena. Efter betalning skickar du in kopior av dem och rekvisitionsblanketten till Länsstyrelsen.
  10. Ditt beviljade bidrag betalas ut.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om bidrag till värdefulla kulturmiljöerPDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Plan och kultur
    70186 ÖREBRO

Sevärda kulturmiljöer

Här hittar du länkar till mer information om sevärda kulturmiljöer i Örebro län. Kulturmiljöerna är sorterade efter kommun.

Riksintressen

Här finns alla 54 områden av riksintressen för kulturmiljövården indelade efter kommun

Stjernsund slott

Stjernsund slott. Foto: Hanna Domfors, Länsstyrelsen

Edö - Stjernsund

Stjärnsund, som varit en av länets största gods, har rak, alléprydd uppfartsväg samt park som skiljer mangård och fägård. Godset är en stormaktstida skapelse. Strandnära läge, på motsatt sida ett smalt sund ligger Edö, en herrgård med medeltida anor och som i ägarlängden räknar den heliga Birgitta.

Askersund stad

Askersund Foto: Anneli Borg, Länsstyrelsen

Askersund stad

Askersunds gamla stadskärna med rätvinklig rutnätsplan från 1644, bevarad tomtstruktur, småskalig trästadsbebyggelse med stadsgårdar, glesare utkantsbebyggelse och inslag av institutionsbyggnader i sten och puts samt hamnmiljöer.

Lerbäcks sockencentrum. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet

Lerbäcks sockencentrum. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Lerbäck

Ett sockencentrum med föredetta administrativt centrum med tidigare kommunhus och gammalt skolhus och gästgiveri. Kyrkobyggnad från
1700-talet.

Skyllberg

Industrimiljö, järnbruk med dominerande välbevarad herrgårdsanläggning. Bruksanläggning med reglerad plan, herrgård uppförd 1830 med allékantad infartsväg, monumental och dominerande ladugårdsanläggning.

Svinnersta

Bymiljö, Örebro läns största bybildning med ett flertal välbevarade gårdar. Klungby vid korsväg med stort, delvis ålderdomligt byggnadsbestånd.

Vena gruvfält

Industrimiljö, upplevelsebar bergslagsmiljö i Lerbäcks bergslag. Gruvfältet och hyttorna Fallhyttan och Svarthyttan, har kontinuerligt brukats från medeltiden till 1800-talets slut och hade sin storhetstid under 1500-talet.

Västra och Östra Nordhult

Bymiljö med välbevarat byggnadsbestånd, representant för den kolonisation av Tiveden som gjordes på 1600-talet för att trygga kolförsörjningen åt Laxå bruk. Dubbelgård med med många byggnader från 1800-talet. Småbrutna och stenrika åkrar.

Åmmeberg

Industrimiljö , gruv- och bruksort från 1800-talets mitt, delvis med belgisk-influerad arkitektur.
Zinkgruvorna ägs av det belgiska företaget La Vieille Montagne och är ännu i drift.

Bo-området

Herrgårdslandskap med Bo fideikommiss.
Herrgården, ett 1600-talssäteri med huvudbyggnad från 1870-talet i nygotisk stil, har genom ägarskap påverkat nästan hela socknen. Huvudbyggnaden är ritad av J. F. Åbom.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Tarsta fornborg, länets största och bäst bevarade fornborg med partier av den omgivande muren intakt. Foto: Länsstyrelsen

Tarsta fornborg. Foto: Länsstyrelsen

Tarsta

Fornlämningsmiljö, landskapsrum med två imponerande fornborgar, den ena av dem länets största. Tarsta och Åmehälls är två sägenomspunna fornborgar med kraftiga vallar. Tarsta är den större av fornborgarna.

Grythyttan

Tätortsmiljö och sockencentrum med välbevarad kyrkbybebyggelse av bergslagskaraktär, anlagd som stad och i stadsmässiga former (stadsprivilegier 1641-1682) och med träbebyggelse präglad av 1700-och 1800-talen.

Hjulsjö

Bymiljö, kyrkby med sammanhållen bebyggelse och framträdande placering i landskapet. Bergslagsby med välbevarad 1800-talsbebyggelse grupperad kring träkyrka från 1640-talet och landsvägens gamla sträckning. Omgivande öppna odlingsmarker.

Loka brunn

Bad- och brunnsanstalt med ett stort antal för brunnsanläggningar typiska bostads-, sällskaps- och behandlingsbyggnader från 1760-talet och framåt.

Äldre gruvhål i Östra fältet, Silvergruvan. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Äldre gruvhål i Silvergruvan. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Silvergruvorna

Industrimiljö, gruvområde och landets näst rikaste silverfyndighet med lämningar efter brytning under 1600- och 1700-talet. Verksamheten har intresse som bygdeskapande och utgjorde grunden för sockenbildningen 1645.

Karlsdal

Industrimiljö, välbevarad järnbruksmiljö från 1800-talet. Oreglerad bruksbebyggelse med herrgård, arbetarbostäder, hyttlämningar, kyrka samt slaggvarp.

Norra Bohult - Carls Åby

Bostadsområde med enhetliga tjänstemannavillor. Fem kvarter med sammanlagt 55 funkis-inspirerade, ursprungligen reveterade tjänstemannavillor, tillkomna på 1930-40-talen under en expansionsperiod för Bofors.

Flygbild över Rosendal och Bofors järnvägsstation. Foto: Bergslagsbild.

Flygbild över Rosendal och Bofors. Foto: Bergslagsbild.

Stadsdelen Bofors - Björkborn

Bostadsområden med grupper av enhetliga arbetarbostäder i anslutning till Bofors industrier, delvis av brukskaraktär, som visar hur bostadsförhållandena förändrades under perioden 1860-1930 och där den sociala skiktningen bland arbetarna framgår.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Hardemo

Sockencentrum och omgivande odlingslandskap med lång bebyggelsekontinuitet. Öppet odlingslandskap med rik förekomst av gravfält, åsanknuten bybebyggelse och bevarade agrarhistoriska lämningar såsom fossila åkrar och odlingsrösen.

Gravfältet vid Hjortsberga, även kallat Lekebacken. Foto: Bergslagsbild.

Gravfältet vid Hjortsberga. Foto: Bergslagsbild.

Hjortsberga

Fornlämningsmiljö. Området har även fossila åkrar. Gravfältet Lekebacken, som det också kallas, är ett av länets största gravfält med ca 140 synliga gravar. De flesta av gravarna är från ynge järnåldern men gravfältet rymmer även ett röse som kan vara från bronsåldern och en domarring som kan vara från äldre järnåldern.

Flygfotot över Kumlaby. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto över Kumlaby. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Kumlaby

Sockencentrum med betydelsefull kyrkplats.
Odlingslandskap med imponerande
1800-talskyrka och före detta radby i åsläge. Klockargård, skola och länsmansboställe.

Rösavi

Området är en radby med omgivande öppen mark och utflyttade gårdar. Här finns också ett bygravfält.

Flygfoto över Laxå. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet

Flygfoto över Laxå. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Laxå

Stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär. Bostads- och institutionsbyggnader kring Järnvägsgatan och Laxå station.

Klockstapel, gravkor och den så kallade Munkarnas mur i Ramundeboda. Foto: Elisabeth Karlsson

Ramundeboda. Foto: Elisabeth Karlsson

Ramundeboda

Klostermiljö och anhalt vid den medeltida Eriksgatan. Lämningar efter senmedeltida kloster- och föredetta kyrkplats samt tidigare plats för gästgiveri. Klostret tillhörde antoniterorden.

Flygfoto över Bålby. Foto: Bergslagsbild.

Flygfoto över Bålby. Foto: Bergslagsbild.

Skagershult - Bålby

Området kring Skagershults gamla kyrka och Bålby 1700-talsherrgård.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Lekhyttan

Bymiljö, bergsmansby med bebyggelse från
1700- och 1800-talen. Välbevarad bebyggelse och småskaligt odlingslandskap. Lämningar av hyttan, som togs ur bruk år 1776.

Bondebyn - Järle - Yxe

Odlingslandskap som har kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse.
Herrgårdsmiljön kring Yxe föredetta bruksherrgård är från 1700-talet. Den är belägen vid ett biflöde till Järleån.

Fellingsbro. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.

Fellingsbro. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.

Fellingsbro

Sockencentrum. Kyrkan med tillhörande kastal har dominerande åsläge och ligger i öppet odlingslandskap. Här finns prästgård och arrendatorsgård, skola och fattigstuga.

Hinseberg

Herrgårdsmiljö med bevarad
1800-talsbebyggelse. Medeltida godsbildning med nuvarande herrgårdsbyggnad från 1803, ett nygotiskt utsiktstorn från 1840 och en flottbro från 1836.

Lindesberg. Foto: Raoul Hjärtström, Länsstyrelsen.

Lindesberg. Foto: Raoul Hjärtström, Länsstyrelsen.

Lindesberg

Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv.

Röda jorden

Fornlämningsmiljö med lågtekniska järnframställningsplatser och därtill hörande råvaruområde från järnålderns inledningsskede. Längs myr- och mosskanterna ligger järnframställningsplatserna främst synliga genom de låga vallformiga slaggvarpen.

Siggebohyttans bergsmansgård, byggd på 1790-talet. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Siggebohyttans bergsmansgård. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Siggebohyttan

Bergslagsmiljö med välbevarad bergsmansgård.
Musealt bevarad bergsmansgård från omkring 1800 med omgivande odlings- och skogslandskap. Till området hör gruvor och hyttruin.

Siggebohyttans bergsmansgård är skyddad som byggnadsminne. Läs mer om Siggebohyttan.

Tingshuset och "Arkivet" i Kopparberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Kopparberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Centrala Kopparberg

Tätortsmiljö och sockencentrum med bergshantering som ekonomisk grund, med stadsmässiga drag, välbevarad bebyggelse från 1700-, 1800- och 1900-talen och många byggnader av stort arkitektur- och kulturhistoriskt värde.

Finnfall

Bergsmansgård med ursprung i 1600-talets finnkolonisation och med 1700- och
1800-talsbebyggelse och omgivande odlingslandskap.

Järle. Foto: Kjell Store, Länsstyrelsen.

Järle. Foto: Kjell Store, Länsstyrelsen.

Bondebyn - Järle - Yxe

Bondebyn med föredetta gästgiveribyggnad från 1800-talet. Övre och Nedre Järle med många byggnader av högt kulturhistoriskt egenvärde och lämningar efter Järle nedre bruk från 1600-talet. Odlingsmarker längs Järleåns slingrande fåra.

Flygfoto Nora Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flyfoto Nora. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Centrala Nora

Småstadsmiljö som i planläggnig och småskalig trästadsbebyggelse uttrycker centralmaktens stadsgrundningspolitik i det ekonomiskt viktiga Bergslagen vid 1600-talets mitt samt den förindustriella stadens bebyggelsestruktur och liv.

Flygfoto Gamla Viker. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Gamla Viker. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Gamla Viker

Bymiljö, bergsmansby med påkostade bergsmansgårdar.

Flygbild Järnboås. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygbild Järnboås. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Järnboås - Finnshyttan - Lindesby

Kyrkomiljö med Järnboås timrade träkyrka från 1600-talet, församlingshem och f.d. krog från 1700-talet, på annan plats timrat sockenmagasin från 1800-talet. Finnshyttan med gårdar av
1800-talskaraktär samt bergsmansliknande f.d. prästgård, utskiftade gårdar och torp. Lindesby med välbevarade bergsmansgårdar och kapell från 1800-talet.

Ett av malmtorgen i Klacka Lerberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Malmtorg i Klacka Lerberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Klacka - Lerberg

Gruvområde med ett 40-tal gruvhål omgivna av skrotstensvarp, schakt och gångar från olika tidsepoker med spår efter tillmakning eller krutsprängning. Klacka odalfält har unikt malmtorg med kvarliggande malmupplag.

Flygfoto Pershyttan. Foto: Bergslagsbild.

Flygfoto Pershyttan. Foto: Bergslagsbild.

Pershyttan

Bergslagsmiljö med mycket välbevarad och unikt hytt- och gruvområde, vars bebyggelse och anläggningar som speglar verksamhet från främst 1700- och 1800-talen.

Ruiner efter Västra Skrikarhyttan. Foto: Elisabeth Karlsson

Ruiner efter Västra Skrikarhyttan. Foto: Elisabeth Karlsson

Skrikarhyttan

Småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar samt flera hyttområden och gruvområden. I området ingår även Sockencentrum med prästgård och sockenstuga till en år 1868 bildad kapellförsamling.

Västgöthyttan

Bymiljö, bergsmansby med samlad bebyggelse av äldre bergslagsgårdar. Bebyggelse från 1700- och tidigt 1800-tal. I området ingår två hyttruiner

Baronbackarna. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Baronbackarna. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Baronbackarna

Bostadsområde, viktig förebild för svenskt flerbostadsbyggande från 1950-talet. Flerbostadshus som bildar halvöppna gårdar vilka grupperas kring en stor öppen grönyta i mitten.

Brevensbruk. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Brevensbruk. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Brevens bruk

Bruksmiljö med herrgård, bostadsbebyggelse och hyttanläggning med masugn, rostugn och kolhus samt öppet odingslandskap med till bruket hörande arrendegårdar. Anläggningen grundlades 1676.

Rådhuset vid Stortorget. Foto: Elisabeth Karlsson

Rådhuset vid Stortorget. Foto: Elisabeth Karlsson

Centrala Örebro

Residensstad som speglar utvecklingen från medeltida fäste vid mötet mellan viktiga kommunikationsleder till dagens av 1600-talet, 1800-talet senare del och det tidiga 1900-talet präglade stadsmiljö.

Dyltabruk Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Dyltabruk. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Dylta bruk

Industrimiljö, rödfärgsbruk med välbevarad bebyggelse från 1800-talet. Bruksmiljö med byggnader och lämningar efter rödfärgsverk och svavelbruk, herrgårdsanläggning, klockstapel, gårdsmuseet "Klostret", och begravningsplats samt gruvor för svavel, alun och vitriol.

Äsplunda. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Äsplunda. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Äsplunda

Mangård med stor huvudbyggnad i sten från 1800-talets senare del och flygelbyggnader från 1700-talet samt rak kilometerlång alléprydd uppfartsväg som bildar siktlinje mellan herrgården och den patrionellt underställda sockenkyrkan. Yngre järnåldersgravfält, öde bytomt och utskiftad bybebyggelse.

Gravfält från yngre järnåldern. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen.

Gravfält från yngre järnåldern. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen.

Glanshammar

Sockencentrum med om- och tillbyggd medeltida kyrka av intressant byggnadshistoria. Rester av äldre kyrkbyggelse kvar på bytomt samt fornlämningar från yngre järnålder och runstenar. Medeltida silvergruva.

Hjälmarsberg

Mangård med huvudbyggnad i sten från 1600-talet, alléprydda tillfartsvägar samt dominerande ladugårdsbyggnad från 1900-talets början. Omgivande landskap med inslag av hagmarker, gravfält samt torp.

Kägleholms slottsruin. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Kägleholms slottsruin. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Kägleholm

Herrgårdsmiljö, föredetta storgodsmiljö kring Kägleholms slottsruin och Ödeby kyrka. Slottsruinen är lämningar efter branden på
1700-talet av det ursprungligen medeltida slottet. Odlings- och sjölandskap med flera gravfält, övergivna bytomter och fossil åkermark.

Till riksintresset hör de ryggade åkrarna i Hästhagen. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Ryggade åkrar i Hästhagen. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Karlslund

Herrgårdsmiljö med välbevarad reglerad bebyggelse. Omgivande storskaligt odlingslandskap med underliggande gårdar och lantarbetarbebyggelse.

Flygfoto Rosta. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Rosta. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Rosta

130 stjärnhus från åren 1948-1952, sammankopplade i kedjor, samt gårdsbildningar och omgivande större grönytor. Trafiklösningar, gestaltningsmässiga värden, välstuderade planlösningar och detaljer.

Skävesund Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Skävesund. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Skävesund

Herrgården har monumental placering i åsläge vid Hjälmaren. Fornlämningsrikt odlingslandskap med gravfält och enstaka fornlämningar samt byar med utskiftad bebyggelse, torp samt föredetta prästgård.

Täby. Foto: Mats Grimfoot

Täby. Foto: Mats Grimfoot

Täby

Medeltida, av 1700-talets ombyggnader präglad kyrka med omgivande odlingslandskap. I området ingår även stenvalvsbro över Täbyån från 1883.

Vintrosa

Kyrkomiljö med två gravfält av yngre järnålderskaraktär, prästgård, sockenmagasin, skola och ålderdomshem. Den ursprungligen medeltida kyrkan ombyggdes och utvidgades under 1700- och 1800-talen.

Här hittar du fördjupade beskrivningar av kulturmiljövårdens riksintressen i Örebro län

Kontakt