Illustration byggnadsminnen

Byggnadsminnen

Alla fastighetsägare behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att göra ändringar i ett byggnadsminne. Innan du söker tillstånd ska du ta fram ett åtgärdsprogram som beskriver vilka ändringar eller ingrepp du planerar att göra.

Länsstyrelsen kan skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar genom att förklara dem som byggnadsminnen.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader berättar om och hjälper oss att förstå samhällsutvecklingen i olika tider. Ett byggnadsminne kan berätta om specifika händelser eller enskilda personers historia.

Länsstyrelsen i samråd med fastighetsägaren beslutar att en byggnad eller annan miljö ska skyddas som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

Vissa statligt ägda byggnadsminnen beslutar regeringen om.

Statliga byggnadsminnen på Riksantikvarieämbetets webbplatslänk till annan webbplats

Tillstånd att ändra ett byggnadsminne

Exakt vilka åtgärder som kräver tillstånd beror på vad som står i skyddsbestämmelserna för varje byggnadsminne. Ofta behövs ett tillstånd för att

  • riva, flytta, bygga om eller bygga till
  • ändra planlösningen
  • ändra eller göra ingrepp i stommen
  • ändra färgsättning eller ytskikt
  • göra ingrepp i eller ändra exteriören, till exempel byta tak- och fasadmaterial eller fönster och dörrar
  • ändra interiören eller den fasta inredning
  • göra ändringar inom byggnadsminnets skyddsområde

Ansökan

Du ansöker om tillstånd att få ändra i ett byggnadsminne hos Länsstyrelsen. Ansökan ska innehålla ett åtgärdsprogram med fackmässigt gjorda ritningar samt en motivering till ändringen.

Blankett för ansökan om tillstånd för ändring av byggnadsminne.

När behövs Länsstyrelsens tillstånd?

Till varje byggnadsminne finns särskilda skyddsbestämmelser som är anpassade för anläggningen. Det är dessa som styr vad som är tillståndspliktigt, men i regel krävs tillstånd för att:

  • riva, flytta, bygga om eller bygga till
  • ändra eller göra ingrepp i stommen
  • ändra färgsättning eller ytskikt
  • göra andra ingrepp i eller ändring av exteriören, t ex byte av tak- och fasadmaterial eller fönster och dörrar
  • ändra interiören eller den fasta inredning i vissa byggnadsminnen
  • ändringar inom byggnadsminnets skyddsområde


Gör din anmälan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Anmälan om ändring av byggnadsminne (pdf)PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till

    Länsstyrelsen i Örebro Län
    Plan och kultur
    701 86 ÖREBRO

Byggnadsvårdsbidrag

Äger eller förvaltar du ett byggnadsminne kan du söka bidrag från Länsstyrelsen för att vårda eller göra det mer tillgängligt.

Ansök om bidrag till värdefulla kulturmiljöer

Ansök senast den 15 oktober året innan arbetet planeras att utföras. Du kan inte ansöka om bidrag för åtgärder som påbörjats eller som redan utförts.

  1. Fyll i formuläret under Bidragsansökan värdefulla kulturmiljöer (tryck på plusknappen).
  2. När du fyllt i formuläret klicka på skicka längst ner i formuläret.
Ansökan avser * (obligatorisk)
Ansökan avser






Objekt
Beskrivning av objektet







Skydd enligt lag eller förordning
Skydd enligt lag eller förordning






Utpekad miljö
Utpekad miljö




Förslag till skydd utreds
Förslag till skydd utreds



Objektets skyddsstatus
Objektets skyddsstatus


Sökande







Sökande är även bidragsmottagare * (obligatorisk)
Sökande är även bidragsmottagare





Fullmakt och andra behörighetshandlingar bifogas * (obligatorisk)
Fullmakt och andra behörighetshandlingar bifogas


Moms
Avdragsrätt för moms för de åtgärder ansökan avser? * (obligatorisk)
Avdragsrätt för moms för de åtgärder ansökan avser?



Åtgärder





















Finansiering
F-skattesedel för åtgärder ansökan avser? * (obligatorisk)
F-skattesedel för åtgärder ansökan avser?



Kommer ROT-avdrag att göras för åtgärden? * (obligatorisk)
Kommer ROT-avdrag att göras för åtgärden?


Om Ja kan bidrag ej beviljas för arbetskostnad.
Har annat ekonomiskt stöd sökts för åtgärden/åtgärderna? * (obligatorisk)
Har annat ekonomiskt stöd sökts för åtgärden/åtgärderna?


Om Ja: Ange vilket/vilka stöd som har sökts



Är ansökan beslutad?
Är ansökan beslutad?





Är ansökan beslutad
Är ansökan beslutad





Är ansökan beslutad?
Är ansökan beslutad?





Är ansökan beslutad?
Är ansökan beslutad?





Är ansökan beslutad
Är ansökan beslutad





Är ansökan beslutad?
Är ansökan beslutad?



Bilagor som bifogas ansökan:
Bilagor som bifogas ansökan:










Om dina bifogade filer är större än 10 Mb så kan inte formuläret skickas. Kontakta då din Länsstyrelse för hjälp.

Alla fält markerade med * är obligatoriska att fylla i.

Så hanterar vi dina personuppgifter

  1. Du fyller i formuläret och skickar in. Om din ansökan inte är komplett får du en begäran om komplettering.
  2. Du skickar in din eventuella komplettering.
  3. I mars eller april får du ett besked om att du får bidrag eller inte.
  1. Om du beviljats bidrag finns det oftast villkor om antikvarisk medverkan. Kontakta en antikvarisk expert innan arbetena startar. Mer information om antikvarisk expert finns längre ner på den här sidan.
  2. När arbetena avslutats kallar du Länsstyrelsen till en slutbesiktning. Den antikvariske expert skickar sin rapport till dig och till Länsstyrelsen.
  3. Skicka kopior på betalningen av fakturorna tillsammans med rekvisitionsblanketten.
  4. Ditt beviljade bidrag betalas ut.

Ansök om lilla byggnadsvårdsbidraget

Lilla byggnadsbidraget är ett förenklat byggnadsvårdsbidrag. Du kan söka bidrag för reparation av byggnad som inte längre används och som hotas av förfall. Sista ansökningsdag är årligen den 1 april.

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om lilla byggnadsvårdsbidraget (pdf)PDF
    Ansökan om lilla byggnadsvårdsbidraget (word)Word
  2. Skriv under och skicka blanketten till
    Mia.Geijer@lansstyrelsen.se eller Jonas.Jansson@lansstyrelsen.se

    Du kan också skicka blanketten till

    Länsstyrelsen i Örebro län
    Kulturmiljö
    701 86 ÖREBRO

Mer information om bidraget

Du kan få upp till 50 procent av kostnaderna för reparationsåtgärder, men högst 30 000 kronor per byggnad. Du kan finansiera ”din halva” med pengar eller eget arbete.

Bidraget får sökas av enskilda personer, bolag, kommuner och stiftelser som är ägare eller förvaltare.

  • Arbetet får inte påbörjas före länsstyrelsens beslut.
  • Byggnaden ska ligga inom Örebro län.
  • Bidrag lämnas inte för modernisering eller bostadsanpassning.
  • När renoveringen är färdig ska bygganden ha ett helt tak, en stabil grund och stomme, stommen ska ligga fri från jord, gräs, sly och upplag.
  • Arbetet ska utföras med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden, avsikten ska vara att byggnaden bevaras. Renoveringen ska därför utföras kompetent och med god materialkvalitet och godkända, traditionella material.
  • Arbetet ska utföras med antikvarisk medverkan. Börja inte upprustningen före Du fått besök av en antikvarie. Under arbetets gång ska en avstämning per telefon ske minst en gång. Är Du osäker om ett material är godkänt, fråga antikvarien. Kontroll och slutbesiktningar utförs stickprovsvis under och efter arbetenas slutförande.
  • Bidrag kan sökas för materialinköp, ersättning till hantverkare, hyra av byggnadsställning (bestyrkta av betalda fakturor eller kvitton) eller för eget material (till ett uppskattat marknadsvärde). Egen arbetstid värderas till 180 kronor/timme. För privat personer räknas det egna arbetet alltid som självfinansiering. OM det egna arbetet utförs inom ramen för egen näringsverksamhet (styrkt av F-skattebevis samt organisationsnummer) kan bidrag utbetalas som ersättning även för det egna arbetet.

Bidraget fördelas främst till överloppsbyggnader, dvs byggnader som förlorat sin ursprungliga användning. Byggnaden ska inte vara alltför förändrad eller förfallen och åtgärden ska vara rimlig att utföra i relation till bidragets storlek. Avsikten med åtgärden ska huvudsakligen bidra till byggnadens bevarande. Kosmetiska åtgärder prioriteras inte. Traditionella material och metoder ska användas och åtgärderna ska utföras med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden.

Om antalet ansökningar är stort kommer prioriteringar att ske. Urvalet baseras då på:

  • geografisk spridning,
  • kulturhistoriskt värde,
  • original och ursprung (byggnaden bör finnas kvar i sitt ursprungliga sammanhang),
  • byggnadens bevarandevärde (byggnaden får inte vara allt för förfallen eller förändrad samt om åtgärderna är väsentliga för byggnadens bevarande).
  • Arbetet ska vara slutfört senast 15 oktober det år bidrag beviljats.
  • Bidraget kan rekvireras så snart arbetet är utfört. Till rekvisitionen av bidraget ska en rapport över utfört arbete bifogas. Rapporten skall göras utifrån den mall som bifogas beslutet och innehålla fotografier före och efter genomfört arbete samt redovisning av arbetet. Eget arbete ska redovisas genom dagbok med antalet nedlagda timmar. Felaktiga material och/eller utföranden kan leda till avdrag.
  • Om rekvisition inte inkommit till Länsstyrelsen i Örebro län senast 31 oktober det år bidraget beviljats, förfaller bidragsbeslutet och därmed möjligheten att få ut bidraget.

Rot-avdrag får göras för byggnader som är komplement till bostadsfunktionen. I enstaka fall kan det vara så att det går att göra rotavdrag för arbetskostnaderna trots att det rör sig om en överloppsbyggnad. I så fall kan du bara få Lilla Byggnadsvårdsbidraget för materialkostnaderna. Är du tveksam om hur din överloppsbyggnad klassas bör du kontakta Skatteverket och oss på länsstyrelsen.

Syftet med bidraget är att uppmuntra till vård av bebyggelse som har betydelse för kulturmiljöer, men som saknar praktisk funktion och därför kanske hotas av rivning och förfall. Det kan vara byggnader som är av stor betydelse för kulturmiljön i vid bemärkelse, men som kanske i sig inte uppfyller de höga krav som vi normalt ställer på de objekt som vårdas med byggnadsvårdsmedel.

Andra syften är att bidra till att sprida kunskap om traditionella material och metoder och att öka engagemanget för bebyggelsens kulturvärden bland ägare och förvaltare. Vi tror att Lilla byggnadsvårdsbidraget kan öka möjligheten att nå de nationella och regionala miljömålen God bebyggd miljö och Levande odlingslandskap och de målsättningar som finns för god kulturmiljövård.

Lilla byggnadsvårdsbidraget finansieras av statsanlaget till kulturmiljövård och utgör en del av de medel som årligen fördelas av Riksantikvarieämbetet till kulturmiljövård i Örebro län.


Film om lilla byggnadsvårdsbidraget

Mia Geijer, antikvarie för kulturmiljöfrågor på Länsstyrelsen i Örebro län, berättar om Lilla byggnadsvårdbidraget. I filmen får vi se ett "sjöve" som ägarna rustat med pengar som de själva satsat men också med stöd av Lilla byggnadsvårdbidraget.

Anlita en antikvarisk expert

När Länsstyrelsens beslutar om tillstånd eller bidrag som rör byggnadsminnen ställer vi ofta villkoret att en antikvariskt kunnig person ska följa projektet. Den antikvariska experten ska uppfylla våra krav på kompetens, erfarenhet och lämplighet.

Expertens uppgifter är att

  • följa arbetet, vid behov delta i byggmöten och lämna anvisningar
  • dokumentera arbetet
  • efter avslutat arbete sammanställa en rapport över vilka åtgärder som har gjorts

Föreslå ett byggnadsminne

I Kulturmiljölagen står det att vem som helst kan föreslå att en byggnad eller en miljö ska bli byggnadsminne. Du kan föreslå en byggnadsminnesförklaring genom att skicka in en ansökan till Länsstyrelsen.

Förslaget på nytt byggnadsminne ska innehålla:

  • uppgifter om vilken fastighet det gäller
  • en beskrivning av byggnaden
  • de omständigheter som gör att du tycker att den bör bli ett byggnadsminne

Sevärda kulturmiljöer

Här hittar du länkar till mer information om sevärda kulturmiljöer i Örebro län. Kulturmiljöerna är sorterade efter kommun.

Riksintressen

Här finns alla 54 områden av riksintressen för kulturmiljövården indelade efter kommun

Stjernsund slott

Stjernsund slott. Foto: Hanna Domfors, Länsstyrelsen

Edö - Stjernsund

Stjärnsund, som varit en av länets största gods, har rak, alléprydd uppfartsväg samt park som skiljer mangård och fägård. Godset är en stormaktstida skapelse. Strandnära läge, på motsatt sida ett smalt sund ligger Edö, en herrgård med medeltida anor och som i ägarlängden räknar den heliga Birgitta.

Askersund stad

Askersund Foto: Anneli Borg, Länsstyrelsen

Askersund stad

Askersunds gamla stadskärna med rätvinklig rutnätsplan från 1644, bevarad tomtstruktur, småskalig trästadsbebyggelse med stadsgårdar, glesare utkantsbebyggelse och inslag av institutionsbyggnader i sten och puts samt hamnmiljöer.

Lerbäcks sockencentrum. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet

Lerbäcks sockencentrum. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Lerbäck

Ett sockencentrum med föredetta administrativt centrum med tidigare kommunhus och gammalt skolhus och gästgiveri. Kyrkobyggnad från
1700-talet.

Skyllberg

Industrimiljö, järnbruk med dominerande välbevarad herrgårdsanläggning. Bruksanläggning med reglerad plan, herrgård uppförd 1830 med allékantad infartsväg, monumental och dominerande ladugårdsanläggning.

Svinnersta

Bymiljö, Örebro läns största bybildning med ett flertal välbevarade gårdar. Klungby vid korsväg med stort, delvis ålderdomligt byggnadsbestånd.

Vena gruvfält

Industrimiljö, upplevelsebar bergslagsmiljö i Lerbäcks bergslag. Gruvfältet och hyttorna Fallhyttan och Svarthyttan, har kontinuerligt brukats från medeltiden till 1800-talets slut och hade sin storhetstid under 1500-talet.

Västra och Östra Nordhult

Bymiljö med välbevarat byggnadsbestånd, representant för den kolonisation av Tiveden som gjordes på 1600-talet för att trygga kolförsörjningen åt Laxå bruk. Dubbelgård med med många byggnader från 1800-talet. Småbrutna och stenrika åkrar.

Åmmeberg

Industrimiljö , gruv- och bruksort från 1800-talets mitt, delvis med belgisk-influerad arkitektur.
Zinkgruvorna ägs av det belgiska företaget La Vieille Montagne och är ännu i drift.

Bo-området

Herrgårdslandskap med Bo fideikommiss.
Herrgården, ett 1600-talssäteri med huvudbyggnad från 1870-talet i nygotisk stil, har genom ägarskap påverkat nästan hela socknen. Huvudbyggnaden är ritad av J. F. Åbom.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Tarsta fornborg, länets största och bäst bevarade fornborg med partier av den omgivande muren intakt. Foto: Länsstyrelsen

Tarsta fornborg. Foto: Länsstyrelsen

Tarsta

Fornlämningsmiljö, landskapsrum med två imponerande fornborgar, den ena av dem länets största. Tarsta och Åmehälls är två sägenomspunna fornborgar med kraftiga vallar. Tarsta är den större av fornborgarna.

Grythyttan

Tätortsmiljö och sockencentrum med välbevarad kyrkbybebyggelse av bergslagskaraktär, anlagd som stad och i stadsmässiga former (stadsprivilegier 1641-1682) och med träbebyggelse präglad av 1700-och 1800-talen.

Hjulsjö

Bymiljö, kyrkby med sammanhållen bebyggelse och framträdande placering i landskapet. Bergslagsby med välbevarad 1800-talsbebyggelse grupperad kring träkyrka från 1640-talet och landsvägens gamla sträckning. Omgivande öppna odlingsmarker.

Loka brunn

Bad- och brunnsanstalt med ett stort antal för brunnsanläggningar typiska bostads-, sällskaps- och behandlingsbyggnader från 1760-talet och framåt.

Äldre gruvhål i Östra fältet, Silvergruvan. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Äldre gruvhål i Silvergruvan. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Silvergruvorna

Industrimiljö, gruvområde och landets näst rikaste silverfyndighet med lämningar efter brytning under 1600- och 1700-talet. Verksamheten har intresse som bygdeskapande och utgjorde grunden för sockenbildningen 1645.

Karlsdal

Industrimiljö, välbevarad järnbruksmiljö från 1800-talet. Oreglerad bruksbebyggelse med herrgård, arbetarbostäder, hyttlämningar, kyrka samt slaggvarp.

Norra Bohult - Carls Åby

Bostadsområde med enhetliga tjänstemannavillor. Fem kvarter med sammanlagt 55 funkis-inspirerade, ursprungligen reveterade tjänstemannavillor, tillkomna på 1930-40-talen under en expansionsperiod för Bofors.

Flygbild över Rosendal och Bofors järnvägsstation. Foto: Bergslagsbild.

Flygbild över Rosendal och Bofors. Foto: Bergslagsbild.

Stadsdelen Bofors - Björkborn

Bostadsområden med grupper av enhetliga arbetarbostäder i anslutning till Bofors industrier, delvis av brukskaraktär, som visar hur bostadsförhållandena förändrades under perioden 1860-1930 och där den sociala skiktningen bland arbetarna framgår.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Hardemo

Sockencentrum och omgivande odlingslandskap med lång bebyggelsekontinuitet. Öppet odlingslandskap med rik förekomst av gravfält, åsanknuten bybebyggelse och bevarade agrarhistoriska lämningar såsom fossila åkrar och odlingsrösen.

Gravfältet vid Hjortsberga, även kallat Lekebacken. Foto: Bergslagsbild.

Gravfältet vid Hjortsberga. Foto: Bergslagsbild.

Hjortsberga

Fornlämningsmiljö. Området har även fossila åkrar. Gravfältet Lekebacken, som det också kallas, är ett av länets största gravfält med ca 140 synliga gravar. De flesta av gravarna är från ynge järnåldern men gravfältet rymmer även ett röse som kan vara från bronsåldern och en domarring som kan vara från äldre järnåldern.

Flygfotot över Kumlaby. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto över Kumlaby. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Kumlaby

Sockencentrum med betydelsefull kyrkplats.
Odlingslandskap med imponerande
1800-talskyrka och före detta radby i åsläge. Klockargård, skola och länsmansboställe.

Rösavi

Området är en radby med omgivande öppen mark och utflyttade gårdar. Här finns också ett bygravfält.

Flygfoto över Laxå. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet

Flygfoto över Laxå. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Laxå

Stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär. Bostads- och institutionsbyggnader kring Järnvägsgatan och Laxå station.

Klockstapel, gravkor och den så kallade Munkarnas mur i Ramundeboda. Foto: Elisabeth Karlsson

Ramundeboda. Foto: Elisabeth Karlsson

Ramundeboda

Klostermiljö och anhalt vid den medeltida Eriksgatan. Lämningar efter senmedeltida kloster- och föredetta kyrkplats samt tidigare plats för gästgiveri. Klostret tillhörde antoniterorden.

Flygfoto över Bålby. Foto: Bergslagsbild.

Flygfoto över Bålby. Foto: Bergslagsbild.

Skagershult - Bålby

Området kring Skagershults gamla kyrka och Bålby 1700-talsherrgård.

Drumlinområdet

Odlingslandskap med lång hävd och rika spår efter skilda tiders markutnyttjande samt bebyggelsebild som anpassats efter områdets specifika topografi med drumlinåsar.

Lekhyttan

Bymiljö, bergsmansby med bebyggelse från
1700- och 1800-talen. Välbevarad bebyggelse och småskaligt odlingslandskap. Lämningar av hyttan, som togs ur bruk år 1776.

Bondebyn - Järle - Yxe

Odlingslandskap som har kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse.
Herrgårdsmiljön kring Yxe föredetta bruksherrgård är från 1700-talet. Den är belägen vid ett biflöde till Järleån.

Fellingsbro. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.

Fellingsbro. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen.

Fellingsbro

Sockencentrum. Kyrkan med tillhörande kastal har dominerande åsläge och ligger i öppet odlingslandskap. Här finns prästgård och arrendatorsgård, skola och fattigstuga.

Hinseberg

Herrgårdsmiljö med bevarad
1800-talsbebyggelse. Medeltida godsbildning med nuvarande herrgårdsbyggnad från 1803, ett nygotiskt utsiktstorn från 1840 och en flottbro från 1836.

Lindesberg. Foto: Raoul Hjärtström, Länsstyrelsen.

Lindesberg. Foto: Raoul Hjärtström, Länsstyrelsen.

Lindesberg

Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv.

Röda jorden

Fornlämningsmiljö med lågtekniska järnframställningsplatser och därtill hörande råvaruområde från järnålderns inledningsskede. Längs myr- och mosskanterna ligger järnframställningsplatserna främst synliga genom de låga vallformiga slaggvarpen.

Siggebohyttans bergsmansgård, byggd på 1790-talet. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Siggebohyttans bergsmansgård. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Siggebohyttan

Bergslagsmiljö med välbevarad bergsmansgård.
Musealt bevarad bergsmansgård från omkring 1800 med omgivande odlings- och skogslandskap. Till området hör gruvor och hyttruin.

Siggebohyttans bergsmansgård är skyddad som byggnadsminne. Läs mer om Siggebohyttan.

Tingshuset och "Arkivet" i Kopparberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Kopparberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Centrala Kopparberg

Tätortsmiljö och sockencentrum med bergshantering som ekonomisk grund, med stadsmässiga drag, välbevarad bebyggelse från 1700-, 1800- och 1900-talen och många byggnader av stort arkitektur- och kulturhistoriskt värde.

Finnfall

Bergsmansgård med ursprung i 1600-talets finnkolonisation och med 1700- och
1800-talsbebyggelse och omgivande odlingslandskap.

Järle. Foto: Kjell Store, Länsstyrelsen.

Järle. Foto: Kjell Store, Länsstyrelsen.

Bondebyn - Järle - Yxe

Bondebyn med föredetta gästgiveribyggnad från 1800-talet. Övre och Nedre Järle med många byggnader av högt kulturhistoriskt egenvärde och lämningar efter Järle nedre bruk från 1600-talet. Odlingsmarker längs Järleåns slingrande fåra.

Flygfoto Nora Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flyfoto Nora. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Centrala Nora

Småstadsmiljö som i planläggnig och småskalig trästadsbebyggelse uttrycker centralmaktens stadsgrundningspolitik i det ekonomiskt viktiga Bergslagen vid 1600-talets mitt samt den förindustriella stadens bebyggelsestruktur och liv.

Flygfoto Gamla Viker. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Gamla Viker. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Gamla Viker

Bymiljö, bergsmansby med påkostade bergsmansgårdar.

Flygbild Järnboås. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygbild Järnboås. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Järnboås - Finnshyttan - Lindesby

Kyrkomiljö med Järnboås timrade träkyrka från 1600-talet, församlingshem och f.d. krog från 1700-talet, på annan plats timrat sockenmagasin från 1800-talet. Finnshyttan med gårdar av
1800-talskaraktär samt bergsmansliknande f.d. prästgård, utskiftade gårdar och torp. Lindesby med välbevarade bergsmansgårdar och kapell från 1800-talet.

Ett av malmtorgen i Klacka Lerberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Malmtorg i Klacka Lerberg. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Klacka - Lerberg

Gruvområde med ett 40-tal gruvhål omgivna av skrotstensvarp, schakt och gångar från olika tidsepoker med spår efter tillmakning eller krutsprängning. Klacka odalfält har unikt malmtorg med kvarliggande malmupplag.

Flygfoto Pershyttan. Foto: Bergslagsbild.

Flygfoto Pershyttan. Foto: Bergslagsbild.

Pershyttan

Bergslagsmiljö med mycket välbevarad och unikt hytt- och gruvområde, vars bebyggelse och anläggningar som speglar verksamhet från främst 1700- och 1800-talen.

Ruiner efter Västra Skrikarhyttan. Foto: Elisabeth Karlsson

Ruiner efter Västra Skrikarhyttan. Foto: Elisabeth Karlsson

Skrikarhyttan

Småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar samt flera hyttområden och gruvområden. I området ingår även Sockencentrum med prästgård och sockenstuga till en år 1868 bildad kapellförsamling.

Västgöthyttan

Bymiljö, bergsmansby med samlad bebyggelse av äldre bergslagsgårdar. Bebyggelse från 1700- och tidigt 1800-tal. I området ingår två hyttruiner

Baronbackarna. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Baronbackarna. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Baronbackarna

Bostadsområde, viktig förebild för svenskt flerbostadsbyggande från 1950-talet. Flerbostadshus som bildar halvöppna gårdar vilka grupperas kring en stor öppen grönyta i mitten.

Brevensbruk. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Brevensbruk. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Brevens bruk

Bruksmiljö med herrgård, bostadsbebyggelse och hyttanläggning med masugn, rostugn och kolhus samt öppet odingslandskap med till bruket hörande arrendegårdar. Anläggningen grundlades 1676.

Rådhuset vid Stortorget. Foto: Elisabeth Karlsson

Rådhuset vid Stortorget. Foto: Elisabeth Karlsson

Centrala Örebro

Residensstad som speglar utvecklingen från medeltida fäste vid mötet mellan viktiga kommunikationsleder till dagens av 1600-talet, 1800-talet senare del och det tidiga 1900-talet präglade stadsmiljö.

Dyltabruk Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Dyltabruk. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Dylta bruk

Industrimiljö, rödfärgsbruk med välbevarad bebyggelse från 1800-talet. Bruksmiljö med byggnader och lämningar efter rödfärgsverk och svavelbruk, herrgårdsanläggning, klockstapel, gårdsmuseet "Klostret", och begravningsplats samt gruvor för svavel, alun och vitriol.

Äsplunda. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Äsplunda. Foto: Anna-Karin Ericsson, Länsstyrelsen

Äsplunda

Mangård med stor huvudbyggnad i sten från 1800-talets senare del och flygelbyggnader från 1700-talet samt rak kilometerlång alléprydd uppfartsväg som bildar siktlinje mellan herrgården och den patrionellt underställda sockenkyrkan. Yngre järnåldersgravfält, öde bytomt och utskiftad bybebyggelse.

Gravfält från yngre järnåldern. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen.

Gravfält från yngre järnåldern. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen.

Glanshammar

Sockencentrum med om- och tillbyggd medeltida kyrka av intressant byggnadshistoria. Rester av äldre kyrkbyggelse kvar på bytomt samt fornlämningar från yngre järnålder och runstenar. Medeltida silvergruva.

Hjälmarsberg

Mangård med huvudbyggnad i sten från 1600-talet, alléprydda tillfartsvägar samt dominerande ladugårdsbyggnad från 1900-talets början. Omgivande landskap med inslag av hagmarker, gravfält samt torp.

Kägleholms slottsruin. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Kägleholms slottsruin. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Kägleholm

Herrgårdsmiljö, föredetta storgodsmiljö kring Kägleholms slottsruin och Ödeby kyrka. Slottsruinen är lämningar efter branden på
1700-talet av det ursprungligen medeltida slottet. Odlings- och sjölandskap med flera gravfält, övergivna bytomter och fossil åkermark.

Till riksintresset hör de ryggade åkrarna i Hästhagen. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Ryggade åkrar i Hästhagen. Foto: Elisabeth Karlsson, Länsstyrelsen

Karlslund

Herrgårdsmiljö med välbevarad reglerad bebyggelse. Omgivande storskaligt odlingslandskap med underliggande gårdar och lantarbetarbebyggelse.

Flygfoto Rosta. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Flygfoto Rosta. Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet

Rosta

130 stjärnhus från åren 1948-1952, sammankopplade i kedjor, samt gårdsbildningar och omgivande större grönytor. Trafiklösningar, gestaltningsmässiga värden, välstuderade planlösningar och detaljer.

Skävesund Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Skävesund. Foto: Margareta Hildebrandt, Länsstyrelsen

Skävesund

Herrgården har monumental placering i åsläge vid Hjälmaren. Fornlämningsrikt odlingslandskap med gravfält och enstaka fornlämningar samt byar med utskiftad bebyggelse, torp samt föredetta prästgård.

Täby. Foto: Mats Grimfoot

Täby. Foto: Mats Grimfoot

Täby

Medeltida, av 1700-talets ombyggnader präglad kyrka med omgivande odlingslandskap. I området ingår även stenvalvsbro över Täbyån från 1883.

Vintrosa

Kyrkomiljö med två gravfält av yngre järnålderskaraktär, prästgård, sockenmagasin, skola och ålderdomshem. Den ursprungligen medeltida kyrkan ombyggdes och utvidgades under 1700- och 1800-talen.

Här hittar du fördjupade beskrivningar av kulturmiljövårdens riksintressen i Örebro län

Kontakt