Kyrkliga kulturminnen
Många av Sveriges kyrkobyggnader, kyrkotomter, begravningsplatser och kyrkliga inventarier är skyddade genom kulturmiljölagen. För att ändra i ett kyrkligt kulturminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Vi ger också råd, yttrar oss i frågor om vård- och underhållsplaner och utövar tillsyn.
Sök tillstånd att förändra ett kyrkligt kulturminne
Kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda för Svenska kyrkan före 1940 får inte ändras på ett väsentligt sätt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Det gäller även vissa nyare kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade genom ett särskilt beslut. För byggnader som står på skyddade kyrkotomter eller begravningsplatser krävs tillstånd för ändringar oavsett byggnadens ålder.
Tillståndsplikt kan även gälla för vissa kyrkor som tidigare har ägts av Svenska kyrkan, men som har sålts till annan ägare.
När behövs tillstånd?
Du behöver vanligtvis tillstånd från Länsstyrelsen om du exempelvis vill
- riva, flytta eller bygga om en kyrkobyggnad
- ändra exteriör eller interiör i en kyrkobyggnad, med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning
- ändra färgsättning
- utvidga eller ändra en kyrkotomt eller begravningsplats
- uppföra eller väsentlig ändra byggnader, murar, portaler, eller andra fasta anordningar
- ändra medvetet gestaltad vegetation.
Det är Länsstyrelsen som bedömer om en förändring eller en underhållsåtgärd kräver tillstånd. Kontakta alltid oss inför planerade ändringar eller underhåll.
Ta hjälp av en antikvarisk expert
För att hitta de mest varsamma lösningarna på verksamhetens behov är det viktigt att du tar hjälp av en antikvarisk expert tidigt i en renoverings- eller förändringsprocess. Antikvarien ska se till att de kulturhistoriska värdena bevaras och kan även skriva den konsekvensbeskrivning som du ska skicka med vid ansökan.
När Länsstyrelsen lämnar tillstånd är det oftast förenat med villkor om hur arbetet ska utföras och dokumenteras, och att det ska genomföras med antikvarisk medverkan. Antikvariska experter att anlita finns på museer och inom privata företag.
Kontakta gärna Länsstyrelsen innan du söker tillstånd
Tillståndsprövningen underlättas och går snabbare om vi får samråda om utförandet och vilket underlagsmaterial du behöver ta fram innan du lämnar in en tillståndsansökan.
Ansök om tillstånd för att förändra kyrkligt kulturminne
Du som äger fastigheten eller är behörig företrädare för fastighetsägaren kan ansöka om tillstånd. Fyll i formuläret nedan för att göra en ansökan om tillstånd för ändring av kyrkliga kulturminnen.
Alla fält som är markerade med "*" är obligatoriska att fylla i.
Sök tillstånd att ändra eller flytta kyrkliga inventarier
Kyrkliga inventarier i Svenska kyrkan som har kulturhistoriskt värde och är upptagna i kyrkans inventarieförteckning är skyddade genom kulturmiljölagen oavsett ålder. Skyddet gäller även om inventarierna inte förvaras i kyrkan. Inventarier som ägs av enskild omfattas däremot inte av kulturmiljölagen. Alla skyddade kyrkliga inventarier ska förvaras och vårdas väl.
När behövs tillstånd?
Enligt kulturmiljölagen behövs tillstånd från Länsstyrelsen om kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde ska
- repareras/konserveras eller ändras
- flyttas från den plats där de sedan gammalt hör hemma
- avföras från förteckningen
- avyttras.
Ta kontakt med Länsstyrelsen innan du lämnar in en ansökan så att vi kan samråda om åtgärden och vilket underlagsmaterial du behöver ta fram inför tillståndsprövningen.
Ni ansöker om att ändra eller flytta kyrkliga inventarier via ansökningsformuläret om tillstånd för förändring av kyrkligt kulturminne längre upp på sidan.
Anmäl ansvariga för förteckning över kyrkliga inventarier
Varje församling i Svenska kyrkan ska utse två personer som ansvarar för att det finns en förteckning över de kyrkliga inventarierna och för att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen ska anmäla till Länsstyrelsen vilka personer som har utsetts som ansvariga.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Svenska kyrkans församlingar och pastorat kan ansöka om kyrkoantikvarisk ersättning eller kyrkounderhållsbidrag från Svenska kyrkans stift. För detta kan ett tillstånd eller ett yttrande från Länsstyrelsen behövas.
Vård- och underhållsplaner
Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen ansvarar ägaren till en kyrkobyggnad, kyrkotomt eller begravningsplats för att det finns en vård- och underhållsplan. Den ska redovisa hur vård och underhåll ska gå till, så att kyrkomiljöns kulturhistoriska värden inte minskar och utseendet och karaktären inte förvanskas. Planen ska revideras minst vart tionde år. Länsstyrelsen ska ha möjlighet att yttra sig över vård- och underhållsplanen när en ny tas fram eller en befintlig plan revideras.
Kontakta Länsstyrelsen innan du tar fram nya eller reviderar befintliga vård- och underhållsplaner.
Kyrkor i Örebro län
I Örebro län finns 81 kyrkor som tillsammans berättar tiden från den tidiga medeltidens små träkyrkor till 1900-talets modernistiska distriktskyrkor.
Bland de medeltida kyrkorna intar Tångeråsa från 1300-talet en särställning. Det är länets enda bevarade medeltida träkyrka och en av de få bevarade medeltida träkyrkor i hela Sverige. Sköllersta kyrka är en ovanlig välbevarad medeltida stenkyrka med många samtida inventarier. Från senmedeltiden kan Glanshammars kyrka nämnas, den fick sin nuvarande utformning under 1400-talet och har målningar från 1580-tal.
Kyrkor
S:t Olofs kapell (Hardemo)
Länets främsta exempel från stormaktstiden och 1600-talet är utan tvekan Askersunds landskyrka. Medan Ödeby och Skagershults gamla kyrka är exempel på kyrkor som byggdes av tidens rika stormän. Under denna tid byggdes även de flesta av de ovan nämnda träkyrkorna i länets bergslagsdel.
Kyrkor
Lindesbergs kyrka
Under 1700-talet ökade befolkningen markant, och huvuddelen av de kyrkor som då fanns i länet blev föremål för om- och tillbyggnader, främst då de tidigmedeltida kyrkorna som ofta fick helt nya och förstorade långhus. Under en 100-årsperiod mellan mitten av 1700- talet och fram till mitten av 1800-talet byggdes få helt nya kyrkor, det var bl.a. Hammar, Ramsberg och Sofia Magdalena i Askersund. De är alla präglade av den tidens ideal om stora, ljusa och odekorerade kyrkorum. En särskilt intressant kyrka från denna tid är den mycket välbevarade i träkyrkan i Bo, byggd i karolinsk stil.
Kyrkor
Näsby kyrka
Ramsbergs kyrka
Snavlunda kyrka
Svennevads kyrka
Vintrosa kyrka
Under 1800-talet blev de romanska och gotiska stilarna populära men av denna stil finns få exempel i Örebro län. I Närke finns enbart ett exempel, den nygotiska Hidinge nya kyrka. Guldsmedshyttans kyrka är ett exempel på nygotik i tegel. Medan kyrkorna i Viker och Nora, är exempel på den nyromanska stilen. Endast en träkyrka byggdes i länet under 1800-talet, Degerfors kyrka. Intressant nog finns ett av de tidigaste exemplen i landet på den nygotiska stilen i Örebro län; Karlsdals kapell från 1840-talet.
Kyrkor
Degerfors kyrka
Hallsbergs sockenkyrka
Nora kyrka
Vedevågs kyrka
Vikers kyrka
Den inom arkitekturen så dominerande jugendstilen från tiden kring 1900, finns enbart representerad i Hackvads kyrka. Den nationalromantiska stilen representeras av träkyrkan i Hörken men även i Skagershults nya kyrka i kalksten. På privat initiativ, genom den så kallade småkyrkorörelsen, uppfördes under mellankrigstiden (1920-1940-talen) ett antal kyrkor i länet, exempelvis Spannarboda, Mullhyttan och Pålsboda. De präglas samtliga av den tidens historiserande kyrkliga nybyggnadsstil, där medeltiden var den huvudsakliga inspirationskällan.
Kyrkor
Adolfsbergs kyrka, Örebro stad
Adventskyrkan i Hjortkvarn
Dalmarks kapell
Emiliakapellet, Porla brunn
Greksåsars kapell
Mariedamms kapell
Pålsboda kyrka
Spannarboda kyrka
Tavlans kapell