Galtströms bruk

Galtström var det andra järnbruket som anlades i Västernorrlands län. Bruket fick sitt kungliga privilegium för att anlägga hammare och masugn 1673.

Beskrivning

Galtströms bruk anlades av landssekreteraren vid länsstyrelsen i Härnösand, Magnus Blix, som 1672 köpt ett markområde. 1929 förvärvades bruket av dess nuvarande ägare Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA), som snart gjorde en första upprustning av byggnader och anläggningar. Eftersom bruket är ett av landets bäst bevarade utsågs det 1987 till riksintresse för kulturminnesvården. Detta ledde till att SCA och staten la ner stora resurser på att bevara denna bruksmiljö. 1990 väckte frågan om att byggnadsminnesförklara Galtströms bruk.

Förutom bruksbyggnader av olika slag finns det en herrgård på området, där bruksförvaltaren bodde. Den nuvarande är från 1830-talet och har två flyglar. Den ena tjänade som bostad och den andra som brukskontor. Herrgården följer det officiella formspråket i denna typ av byggnad med bland annat pilasterliknande hörn som "håller upp" taket. De är idag målade i vit färg.

Förutom Herrgården med sina flyglar finns även den centrala bruksanläggningen i stort bevarad med smedja, gjuteri, masugn och rostugn. Det finns även en tröskvandring, kapell, kvarn och oljebod med mera.

Historik

Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet blev järnframställningen en allt viktigare politisk-ekonomisk faktor. I Bergslagen fanns redan tidigare en tradition av järnframställning, men då koltillgången spelade en allt större roll uppmuntrandes anläggande av nya bruk i Norrland.

Det var enklare att frakta malmen till energikällan än tvärtom. Dessutom hade man förhoppningar om att det skulle finnas hittills oupptäckta malmtillgångar i Norrland. Förhoppningarna uppfylldes oftast inte, men trots detta kom många järnbruk att anläggas fram till början av 1800-talet i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland.

Åtskilliga ägare

Redan 1675 stod en masugn, en nedre hammare med två härdar, en övre hammare med en härd samt ett sågverk färdigt vid Galtströms bruk. Mellan 1676-86 arrenderades bruket ut och efter Blixs död 1699 hade det åtskilliga ägare, delägare och arrendatorer.

Under årens lopp har inom bruksområdet en mängd byggnader, dammar och andra anläggningar uppförts och ersatts. Redan 1695-98 ansökte man till exempel hos Bergskollegium om att få utöka driften med ytterligare två hamrar och två härdar för tysksmide.

Härjades av ryssarna

Bruket härjades hårt under ryssarnas framfart längst norrlandskusten 1721, men de förstörda byggnaderna var redan 1723 uppbyggda igen (bland annat undgick sågen, kyrkan och kvarnen, liksom övre hammaren förstörelse).

Både i slutet av 1700-talet och under 1800-talet expanderade bruket och verksamheten ökade. 1780 anlades bland annat ett manufakturverk, på 1860-talet tillkom en järnväg inom bruksområdet och på 1870-talet infördes en ny metod för järnframställning, lancashiresmidet, som innebar en förbättring av färskningsmetoden.

Exempel på kulturhistorisk utveckling

Det hade under perioden fram till sin nedläggning 1904 flera upp- och nedgångsperioder (var åter verksam ett tag på 1910-talet). Allt detta har präglat bruket och gjorde det till ett mycket levande samhälle. Järnbrukssamhällena bildade ofta egna små slutna samhällen där allt man behövde fanns inom området.

Även nu när det inte längre är i bruk, präglas Galtströms bruksområde av sin historia. Här kan man följa en kulturhistorisk och socialhistorisk utveckling i en relativt sluten del i det svenska samhället. På området finns bevarade byggnader av varierande art och skick från olika perioder.

Besöksmål i närheten

Från Galtströms Bruk är det inte så långt till naturreservatet Långören som bjuder både på en stor artrikedom och en fin vandringsrunda:

Långören