Länsresidenset

Foto: Lena Ottebo

Byggnaden uppfördes 1785-90 helt efter Tempelmans ritningar från 1784. Huset är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Sverige. En liknande byggnad i storlek och form hade aldrig tidigare skådats i Härnösand. Stilen på byggnaden knyter an till denna tids syn på hur statliga ämbetsbyggnader skulle se ut. Denna byggnad och rådhuset, som uppfördes strax därefter, speglar en ambition att göra Härnösand till ett centrum i norr för utbildning och offentlig verksamhet. Idag är det endast mezzaninvåningen, som tjänar som landshövdingens privata bostad.

Huset byggs

1646 beslutades det att Härnösand skulle bli residensort för landshövdingen över det nybildade länet. 1647 köptes fem tomter på torgets östra sida, där en timrad träbyggnad uppfördes. 1654 förlorade emellertid Härnösand sin position som residensstad, och denna byggnad fick förfalla. 1778 blev dock staden åter residensstad, och borgerskapet fick till uppgift att skaffa en lämplig bostad åt landshövdingen. De hade nämligen byggnads- och underhållsskyldighet för en residensbyggnad, som sedan hyrdes av Kunglig Majestät. Byggnaden skulle även innehålla ämbetslokaler för bland annat landskontoret och ränteriet.

Då det inte fanns någon byggnad färdig när landshövdingen flyttade till Härnösand, fick han först bo i borgmästarens hus. 1781 hade man av ekonomiska skäl fortfarande inte uppfört någon residensbyggnad. Ett år senare insändes osignerade ritningar på en träbyggnad till Överintendentsämbetet för granskning. Fasadritningen visar ett tvåvåningshus täckt av mansardtak och valmade gavelspetsar. Den är klart inspirerad av Hårleman, och liknar ritningar till Vänersborgs residensbyggnad daterade 1751.

Ritning av Olof Tempelman

Landshövdingen ville dock efter övervägande ha en byggnad i sten. Kungliga Majestät gick med på att betala förskott på hushyran för residenset för fem år framåt. För att man skulle uppföra en stenbyggnad efter en av Överintendentsämbetet uppgjord och godkänd ritning. Denna gjordes av Olof Tempelman 1784 och visar en byggnad i nyklassicistisk stil i två våningar. Byggmästare var Per Hagmansson. 1785 kom byggnadsarbetet igång, och ett år senare stod det exteriört färdigt. Inredningsmässigt dröjde det dock ytterligare några år, innan det var färdigt. Troligtvis var det inflyttningsfärdigt sommaren 1790.

En del inredning bekostades av landshövdingen själv

Då byggnadsmedlen inte räckte, bekostade landshövdingen själv tapeter, väggfasta speglar med flera inredningsdetaljer. Detta kom efter hans avgång att leda till en långdragen tvist mellan honom och borgarna, vilken han år 1800 vann. Redan 1796 fanns problem med läckage. Därför byttes 1805 kopparplåttaket ut mot ett valsat järnplåtstak, som beströks med olja. Troligtvis på grund av att årshyran tillsammans med underhållsskyldigheterna blev för mycket för borgerskapet, valde man 1858 att låta kronan köpa byggnaden.

Husets utseende

Huset uppfördes i två och en halv våningar med huvudfasad mot torget och sjöfasad mot en planterad terrass. Mittpartiet på byggnadens framsida och baksida har poängterats med en tempelgavelliknande utformning.

De nyklassicistiska dragen tar sig uttryck på flera sätt. Kolossalpilastrarna som spänner över byggnadens två våningar lurar ögat att se en envåningsbyggnad, precis som det grekiska templet. Mezzaninvåningen ovanför pilastrarna och under taket ersätter det grekiska templets markerade takbjälklag. I mitten av gavelfältet finns det lilla riksvapnet. Även i hörnen står på vardera sida en pilaster med doriskt kapitäl och hjälper till att hålla upp den nioaxliga mezzaninvåningen och taket.

Taket består av ett enkelt sadeltak, och byggnadens fönster och dörrar är enkelt utförda. Ytan är i stort sett ren utan några ornament, endast en antydan till rektangulära fält inpressade ovanför den andra våningens fönster. Till framsidans dörr leder endast en enkel trappa i granit.

Byggnadens färgsättning

Vilken färg byggnaden har haft från början vet man inte. Residensets terrass planerades troligtvis inte samtidigt med byggnaden men blev antagligen byggd redan i slutet av 1700-talet under landshövding Lindencronas tid. Den första upplysningen om dess utseende finns i Elias Sehlstedts tuschlavering från 1850.

Residenset återinvigs 1929

1909 ansågs Tempelmans hus inte längre tjänligt som bostad åt landshövdingen utan han inkvarterades i Nybergska huset i Härnösand. Inte förrän i slutet av 1920-talet hade man kommit fram till en lösning på landshövdingens bostadssituation. Residenset rustades upp genom en omfattande modernisering under ledning av arkitekt F Fagerström då planlösning och inre stomme genomgick stora förändringar. Bland annat bildades helt nya rumsamband, till exempel matsalen och musiksalongen. Fagerström bevarade originalsnickerierna från 1790-talet.

Dåvarande landshövdingen Stenström lyckades få pengar till vävspända och dekorationsmålade väggfält för salongen. Samt till dekorationsmålning i kalkfärg i matsalen. Artisten Yngve Lundström fick i uppdrag att överse allt målningsarbete och komma med förslag till enklare dekoration till vissa rum och ge färgprov till övriga.

Residenset återinvigdes 1929 i sin nya glans med en helt ny, egenartad och sammanhängande interiör och hög konstnärlig nivå. 1790-talets snickerier fick ingå i ett nytt sammanhang med Yngve Lundströms 1700-tals inspirerade måleri i 1920-talets anda.

En omfattande utvändig restaurering

1955 blev det åter aktuellt med en utvändig omfattande restaurering. Och det kan vara vid denna tid som byggnaden får sin nuvarande färgsättning med senapsgula ytor och vita omfattningar.

Genom sin funktion och placering har den spelat en mycket central roll i Härnösands historia. I och med de ansenliga reparationerna som gjordes invändigt 1929, gjordes flera förändringar i rumsdispositioner, väggklädnader, målning av tak med mera. Invändigt karaktäriseras därför rummen och möblemang till största delen av 1930-tals nyklassicistisk stil i syntes med gustaviansk stil. Vilket är ett arv från när huset först byggdes.

Residenset får en sammanhållen gustaviansk inredning

Ingen större upprustning och helhetsgrepp hade tagits i residensets representativa delar sedan 1920-talets upprustning innan år 2000. Då var det dags för en ny upprustning av residenset inför ett förestående landshövdingebyte. Statens fastighetsverks målsättning med upprustningen blev att återställa Yngve Lundströms färgsättning för representationsvåningen och stora trapphuset. Arkivstudier och färgskrapningar på plats gav goda möjligheter till återställande och tolkning av Lundströms färgsättning. Muralmålningen i matsalen knackades ner 1955, vilket gav problem. Det blev nödvändigt med en tolkning av Lundströms färgsättning medan fältindelningarna kunde återställas med stor säkerhet utifrån ett fotografi.

I samband med restaureringen fick residenset en sammanhållen gustaviansk inredning i hela representationsvåningen på plan ett. På bottenvåningen inreddes en tjänstevåning med representationskaraktär i klassiskt modernt snitt och med unika mattor tillverkade i Sverige.

Ny historisk färgsättning – från gult till vitt

Under 2016 påbörjade Statens Fastighetsverk en omfattande utvändig renovering av byggnaden. Den pågick fram till sommaren 2017. Residenset skulle ges en välmående fasad med ny puts då tegelmurens kalkcementputs som suttit sedan 1950-talet fått tilltagande mikrosprickor. Den befintliga slätputsen knackades ned och ersattes av traditionell kalkputs som avfärgats med kalkfärg.

Den tidigare gula fasaden med vita pilastrar och listverk, var ett resultat av en renovering som gjordes på 1930-talet. Den har tonats om i olika omgångar. I och med nuvarande omputsning blev frågan om Residensets färgsättning återigen aktuell. En noggrann utredning gjordes och det beslutades att det fanns grund till att gå tillbaka i historien, till 1700-talets fasadkulör. Vilket innebar en ljusare och mer enhetlig färgsättning. Renoveringen utgjordes, utöver det omfattande puts- och måleriarbete, även av byte till energiglas i fönstren, byte av plåttak samt restaurering av Residensets båda vapensköldar samt stenportaler.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Länsstyrelsen lämnar råd ifråga om underhåll av byggnaden och vården av det kringliggande området. Och följande skyddsföreskrifter gäller:

  • Byggnaden får inte rivas.
  • Byggnaden får inte till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • I byggnadens inre får ingrepp inte göras i stomme, planlösning eller äldre fast inredning.
  • Byggnaden ska underhållas så att den inte förfaller.
  • Vård och underhållsarbeten ska utföras med traditionella byggnadsmaterial och färger på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Det markerade området på situationsplanen får inte ytterligare bebyggas. Inom skyddsområdet får inte heller sådana åtgärder vidtas med mark och vegetation att karaktären förvanskas.
  • Om det av särskilda skäl enligt 6 § förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen med mera, är nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid med skyddsföreskrifterna ska ansökan om tillstånd ges in till Riksantikvarieämbetet.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Statligt byggnadsminne: sedan den 25 januari 1935.

Betäckning: Härnösands kommun, Residenset 1, Länsresidenset, Härnösand.

Historisk funktion: Residens.

Nybyggnadsår: 1785-1791.

Arkitekt: Olof Tempelman.

Hitta hit

Byggnaden ligger på Stora Torget 1, centrala Härnösand.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss