Mariebergs sågverkssamhälle

Mariebergs ångsåg stod färdig 1862. Den anlades av grosshandlare Johan Berger som döpte sågverket till Marieberg efter sin hustru och dotter som båda hette Marie.

Största koncentrationen av sågverk i Ångermanland

Marieberg anlades ursprungligen på mark som tillhörde byn Köja i de inre delarna av Ångermanälvens mynningsområde. Detta var en del av ett område som hade den största koncentrationen av sågverk i Ångermanland. Under mitten av 1870-talet fanns det hela 14 ångsågar belägna här.

Kasernerna

I ett område strax öster om själva industriplatsen anlade bruket arbetarkaserner med tillhörande ekonomibyggnader, lanthandel och skola. Kasernerna är byggda med en speciell teknik som på den tiden var vanligt förekommande runt sågverken. Väggarna är uppförda av klant, spillvirke från sågverket som murades med kalkbruk uppblandat med spån. Ytterväggarna slammades och kläddes med stående träpanel. Lägenheterna utgjordes av ett rum och kök och var för sin tid relativt rymliga.

Under tidigt 1900-tal anlade arbetarna själva en egen fotbollsplan. Ett Folkets hus byggdes 1960 och uppfördes då i bolagets regi.

Herrgården

Ett par hundra meter från arbetarbebyggelsen byggdes herrgården. Som ursprungligen var avsedd som brukskontor och sommarbostad för patronen. Efterhand byggdes huset om för att också lägenheter för högre tjänstemän skulle få plats. I utkanten av själva kärnområdet växte det med tiden upp en villa och andra byggnader av varierande karaktär.

Bild av sågverkssamhället

Av den äldre industribebyggelsen vid vattnet finns spridda rester bevarade. Desto mer finns det bevarat av bostadsbebyggelsen och ekonomibyggnaderna. Marieberg är en miljö som speglar de förutsättningar som rådde i ett sågverkssamhälle vad det gäller bebyggelsestruktur, produktionsförhållanden och människors levnadsvillkor. Sågverksamheten i Marieberg var i drift i mer än 100 år och lades ner i början av 1970-talet.