Rådhuset

Vi vet idag relativt mycket om hur Rådhuset i Härnösand såg ut från början, genom Tempelmans ritningar och tryckta beskrivningar med mera. Byggnaden uppfördes i två våningar med ett kopparklätt sadeltak och med en rotunda med tolv släta doriska kolonner, som håller upp en kupol på huvudfasadens mittaxel. Ovanpå denna satt en stor förgylld glob, som påkostats av Hellzén.

Rådhuset byggs

På platsen där den nuvarande byggnaden idag står, fanns under 1700-talet från början tre trähus. Ett för trivialskolan, ett för gymnasiet och ett för domkapitlet. När dessa började förfalla, väckte biskop Kiörning 1764 ett förslag om en gemensam byggnad för dessa i sten.

Av olika anledningar dröjde det dock fram till 1784 innan ett förslag av byggmästare Hagmansson från Sundsvall sändes till Överintendentsämbetet. I detta hade byggnaden ett torn, något som ansågs för omodernt och missprydande av Överintendentsämbetet, så det underkändes. Man ville ge byggnaden ett mer modernt utseende. Frågan om utformningen sändes till Olof Tempelman, som 1785 kom med ett förslag. I detta ersattes tornet med den idag existerande pelarrotundan. Något som kan ha varit en påverkan från Gustav III, som nyligen kommit hem från sin andra Italienresa. Detta förslag godkändes av Överintendentsämbetet, men på grund av bland annat ekonomiska skäl kom byggandet av gymnasiet inte igång förrän 1790.

Byggnaden invigs

I september 1789 hade ett kontrakt ingåtts med byggmästarna Daniel Lindquist och Johan Kristoffer Loëll från Gävle. Ledare för hela arbetet var den framstående industrimannen lektor Per Hellzén. Han spelade en stor roll för att ett sådant stort byggnadsföretag lyckades. Den 20 juni 1791 kunde byggnaden invigas. Invigningen följdes sedan av ett tre dagar långt prästmöte med stora festligheter.

Utseende

Fasadens yta bestod av en slät kalkputs med symmetriskt placerade fönster i två rader. Under takfoten sattes ett profilerat listverk, så kallat gesimser. Och längst fasaden mot Storgatan löpte på var sida om rotundan ett latinskt textband med kopparbokstäver.

Från början var hallen och trapphuset bakom rotundan helt öppen, något som dock inte passar vårt nordliga klimat med sina olika årstider. Det är inte känt när man murade igen öppningen bakom rotundan och satte upp två sidoingångar istället.

Lokalerna

I byggnadens bottenvåning hade man från början gymnasiet och trivialskolan, och en trappa upp fanns domkapitlets lokaler, medan vinden fungerade som vaktmästarbostad. Byggnaden fungerade som ett gymnasium och användes av allmänna läroverket, domkapitlet och prästmötet fram till 1882, då det såldes till kommunen och blev rådhus istället.

Fasaden renoverades i omgångar under 1900-talet

Den ursprungliga färgsättningen är inte känd, men byggnaden är idag målad i en brunrödaktig färg, som den fick vid renoveringen 1960.

Fasaden renoverades igen 1983 av målerikonsult Stig Hedvall. Då gjordes noggranna undersökningar för att bland annat försöka finna den krans av Apollohuvuden och lyror och kassettmålningen, som ursprungligen lär ha funnits på kupolens innertak. Detta fann man inte, men det fanns spår av flera olika kulörer i blått som använts i kupolens innertak. Idag har den fått en himmelsblå färg, vilket motsvarar det understa av dessa färglager. 1984 gavs tillåtelse att återställa det latinska textbandet i form av en schablonmålning högst uppe under taklisten.