T3

Efter Napoleonkrigen uppstod tanken att man i Sverige skulle införa ett centralförsvar. Man skulle inte längre möta fienden vid gränsen utan längre in i landet. Där skulle fiendens operationer förlora sin styrka på grund av de förlängda underhållsvägarna. T3 i Sollefteå är en sådan plats.

Historik

Intresset för ett försvar utmed gränserna tog åter fart under 1840-talet, men inte förrän 1892 - då en ny härordning tillkom - satsade man på försvar av hela landet och en utökad värnplikt. Ett anfall mot Gotland, Mälardalen och Norrland ansågs som det troligaste.

Fler trängbataljoner

Genom 1892-års härordning beslutades att ytterligare två trängbataljoner skulle skapas och komplettera de två föregående. Svea trängbataljon, bildad 1885 och då förlagd vid Marieberg utanför Stockholm, senare till Örebro, samt Göta trängbataljon på Karlsborg som etablerats 1891, och sedermera förlades till Skövde. Dessa trängtrupper bestod av alla de fordon med personal, materiel, förnödenheter och sjukvårdsutrustning som en armé behövde.

Norrlands trängbataljon i Sollefteå

Efter 1892 fördubblades deras antal genom den södra bataljonen (först kallad Vendes bataljon, senare skånska bataljonen) som förlades till Hässleholm. Den norra etablerades i Sollefteå under namnet av Norrlands trängbataljon.

Sollefteå municipalsamhälle erbjöd staten att förlägga trängbataljonen till ett par jordbruksfastigheter vid Remsle mo intill Ångermanälvens norra strand. Och genom ett beslut den 17 september 1893 överlämnades 57 hektar och 3 ar kostnadsfritt till staten under förutsättning att Norrlands trängbataljon verkligen lokaliserades till Sollefteå.

Utökad värnplikt skapar behov av fler kaserner

1892 års härordning innebar också att värnpliktsutbildningen blev både längre och bredare till sitt innehåll. Permanenta förläggningsbyggnader, så kallade kaserner, krävdes. För Sollefteås räkning äskades 370 000 kronor till uppförande av kanslihus, kasernbyggnad (senare A-kasern), matinrättning (senare lektionssal), barackbyggnad (senare D-kasern), excersishus (senare gymnastiksal) samt verkstadsbyggnad, förrådsbyggnad och tre uthusbyggnader. Då riksdagen ansåg förslaget för dyrt sänkte man anslaget till 340 000 kronor. Kommunen köpte istället in fem äldre byggnader för inkvartering av manskapsmarketenteri samt skräddare, skomakare och verkstäder.

Togs i bruk i slutet av 1800-talet

Det nya etablissementet togs i bruk 1898. Ritningarna till samtliga nya byggnader utfördes till största delen av arkitekt Erik Josephson. Ett nytt härordningsbeslut år 1901 medförde en utökning av såväl personal som hästar. En ny kasern uppfördes och togs i bruk 1906 (B-kasern). Dessutom uppfördes västra vinterstallet.

1928 infördes motordrift och varmgarage och verkstäder uppfördes. Kraven på ökade förläggningsutrymmen möttes med ny kasern (C-kasern) 1941, samt ett antal nya baracker. Dessa placerades på nipan och fick namnet Nipbyn. Den är numera riven.

Nytt sjukhus och excersishus byggdes 1944-45. En ny matinrättning stod klar 1954 och ännu en ny kasern togs i bruk 1959-60 (E-kasern). 1976 öppnades ett övningsfält för skjututbildning, ABC-övningar och förläggningsövningar, i anslutning till etablissementet.

Beskrivning

Kanslihuset

Kanslihuset (byggnad 1) uppfördes 1895-97 i två våningar med inredd vind med en frontespis i alla väderstrecket. Stommen är i tegel med utvändig puts, sadeltaket inklusive frontespistaken är belagd med falsad skivplåt.

Förvaltningsbyggnaden

Förvaltningsbyggnaden (byggnad 2), egentligen den ursprungliga A-kasernen, byggdes vid samma tid i två våningar samt inredd vind. Byggnaden uppfördes med tegelstomme och putsade fasader. Sadeltaket är belagt med falsad skivplåt.

Kasernen

Kasernen har formen av en typisk offentlig institutionsbyggnad från 1800-talet med ett betonat centralparti och två framspringande flygelvolymer. Huvudentréns centrala läge betonas av en i takfoten uppskjutande klockkupa helt inklädd i plåt. Vindsvåningen bildar en slags attikvåning i flygeldelarna. Byggnaden kännetecknas av en antydd klassicism genom hörnlisener, som delvis är rusticerade, attikvåningens gavelfrononer, liksom klockbyggnadens frontontak.

Lektionssalsbyggnaderna

Lektionssalsbyggnaderna (byggnad 3 och 4), utgörs dels av en äldre mindre mangårdsbyggnad, samt den ursprungliga matsalsinrättningen. Mangårdsbyggnaden är uppförd för kakelugnsmakare A Öhman. I en och en halv våningar i timmer med utvändig träpanel och sadeltak belagt med falsad plåt, och inköpt av Sollefteå kommun för etableringen 1895.

Den ursprungliga matsalsinrättningen uppförd i ett plan 1897 med trästomme och utvändig stående respektive liggande panel med karaktäristisk rutinklädnad och färgsättning. Samt sadeltak belagt med falsad skivplåt.

Livsmedelsförrådet

Livsmedelsförrådet (byggnad 6) uppfördes 1936 i två våningar med betongstomme, utvändig stående locklistpanel samt sadeltak belagt med falsad skivplåt.

D-kasernen

D-kasernen (byggnad 8), uppfördes 1897 som beväringsbarack i ett och ett halvt plan. Med en stomme av timmer och samma utvändiga panellösning, färgsättning och takmaterial som matsalsinrättningen (byggnad 4).

Förrådet

Förrådet (byggnad 10) uppfördes liksom föregående kasern år 1897 i 2, plans höjd med resvirkesstomme. Och har numera korrugerad galvaniserad plåt som fasadmaterial. Sadeltaket är belagt med falsad skivplåt.

Plutonsförrådet

Plutonsförrådet (byggnad 14) byggdes 1903 i 1,5 plan som vinterstall. Med likadan utformning som matsalsinrättningen (byggnad 4) och D-kasernen (byggnad 8).

Övnings- och vårdhallen

Övnings- och vårdhallen (byggnad 15), ursprungligen uppfört som ridhus, tillkom år 1897. Med samma exteriöra utformning i trä som matsalsinrättningen (byggnad 4), D-kasernen (byggnad 8) och plutonsförrådet (byggnad 14).

Garaget

Garaget (byggnad 16), ursprungligen uppfört som vinterstall i 1,5 plan, tillkom år 1897. Med samma exteriöra utformning i trä som matsalsinrättningen (byggnad 4), D-kasernen (byggnad 8) och plutonsförrådet (byggnad 14).

Gymnastikbyggnaden

Gymnastikbyggnaden (byggnad 17) som är högre än övnings- och vårdhallen samt garaget, tillkom också 1897. Med likartad utformning i trä.

Mobserviceförrådet

Mobserviceförrådet (byggnad 22) uppfördes 1897 i ett plan med frilagd stomme av tegel, samt sadeltak belagt med falsad skivplåt. Dess norra tillbyggnad i samma skala, men med slätputsad fasad, ingår inte i byggnadsminnet.

B-kasernen

B-kasernen (byggnad 24) uppfördes 1906 i två våningar samt inredd vind med tegelstomme och utvändigt putsade fasader. Inspiration kom från arkitekten Carl Hårlemans 1700-tals utformning av byggnader med offentlig eller ståndsmässig karaktär. Kasernutformningen är dessutom en typlösning som förekom med olika våningsantal i samband med den stora utbyggnaden efter 1901 års härordning.

Arbetslokalen för hantverkare

Arbetslokalen för hantverkare (byggnad 43) uppfördes 1929 i 1,5 plan med tegelstomme och utvändigt slätputsade fasader samt sadeltak belagt med falsad skivplåt. Byggnadens uppförandetid ligger i skarven mellan 1920-talets klassicism och 1930-talets funkis, vilket spåras i utformningen av densamma.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

  • De på bifogade situationsplan med kryss markerade och med 1, 2, 3, 4, 6, 8, 10, 14, 15, 16, 17, 22 (utom norra tillbyggnaden), 24 och 43 numrerade byggnaderna, får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • I byggnaderna nummer 14 och 17 får ingrepp inte göras i stommar, ursprunglig planlösning eller äldre fast inredning.
  • Samtliga byggnader ska underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Det markerade området på situationsplanen ska hållas i ett sådant skick att dess utseende och karaktär inte förvanskas. Området får bland annat inte bebyggas ytterligare eller planteras med träd. Grusbeläggningen inom området ska bevaras.
  • Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen lämna tillstånd till att byggnadsminnet ändras i strid med skyddsföreskrifterna.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Beslut: Byggnadsminnesförklaring av Länsstyrelsen Västernorrland 19960329, diarienummer 221-2274-96.

Betäckning: Sollefteå kommun, Remsle 13:64, Norrlands trängregemente/T3.

Arkitekt: Erik Josephson.

13 stycken byggnader (1895-1897, 1906, 1929):

  • D-Kasernen (1897)
  • Mobserviceförrådet (1897)
  • Kanslihuset (1895-1897)
  • Övnings- och vårdhallen (1897)
  • Livsmedelsförrådet (1936)
  • Förvaltningsbyggnaden (1895-1897)
  • Förrådet (1897)
  • Plutonförrådet (1903)
  • Arbetslokal för hantverkare (1929)
  • Lektionssalsbyggnaderna (1897)
  • Garaget (1897)
  • Gymnastikbyggnaden (1897)
  • B-Kasernen (1906).

Hitta hit

T3 ligger i Sollefteå kommun.

Kontakt

Byggnadsminnen och kyrkomiljöer

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Följ oss