Rundlogen i Styrnäs

Den numera enda rundlogen i Viätt är mycket välbevarad. Den är en utmärkt representant för en i Västernorrland sedan 1700-talets slut vanlig, men numera nästan helt försvunnen byggnadstyp. Den står på en grund med gråsten under knutarna och mitt på väggarnas sidor, som består av bilat timmer. Byggnaden är troligtvis byggd 1859, då detta årtal sitter på en flöjel på taket.

Beskrivning

Rundlogen är timrad i sexkant och har två våningar. Det toppiga taket, som ursprungligen var spånklätt, täcks numera av pannplåt. Till övervåningen, där säden tröskades, leder en stenbrygga. På två av de sex sidorna finns en tillbyggnad i resvirke med plats för halm och höfrö med mera.

Även de anordningar som behövdes till tröskningen har bevarats, bland annat
två koniska kuggvalsar. I ett skjul intill finns en logvagn och under logen står ett kornhässjeflak. Det senare användes när man tog in det torkade kornet från storhässjan och har tät botten för att inget ax skulle förfaras.

Historik

1730 gjorde Magnus Stridsberg, lektor vid Härnösands gymnasium, en uppfinning, som skulle komma att underlätta det annars så hårda tröskningsarbetet. Han uppfann en tröskvagn, som spändes för en häst och drogs fram och tillbaka över ett avlångt brett loggolv.

Fortfarande var det dock ett ganska tidskrävande arbete, då till exempel hästen måste spännas loss varje gång den skulle vända. I en vetenskaplig avhandling från 1769 skriven av Nils Gissler, lektor i Härnösand, finns de första uppgifterna om, att den räfflade tröskvalsen börjat ersättas av den kuggade. Detta innebar, att hästen kunde gå runt i en cirkel, och därmed kunde trösklogens storlek minskas.

De nya logarna blev till formen sex- eller åttkantiga så kallade rundlogar, som uppfördes i två våningar och hade rum för halm och kastloge på den nedre våningen. Denna byggnad var mer funktionell, då den tog mindre plats och utrymmena kunde utnyttjas till fullo.

Fåtal bevarade rundlogar

Tröskning blev ett mer effektivt och mindre kostsamt företag, varför de nya
metoderna snabbt kom att ersätta det äldre sättet att tröska. Även om rundlogen också funnits och enligt Nils Gissler uppfunnits av en bonde i Hälsingland, så blev den mer vanlig i de övre delarna av Norrland, som till exempel i Ångermanland. I dag finns dock endast ett fåtal bevarade, varav en är denna i Viätt.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar exteriören och interiören.

Byggnaden får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
Rumsindelningen får inte ändras eller öppningar i väggar eller bjälklag tas upp.
Fast inredning såsom dörrar och luckor får ej borttagas eller förändras. Tröskvalsarna ska förvaras på logen och betraktas som fast inredning.
Byggnaden skall i samråd med länsstyrelsen underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
Skyddsområdet skall hållas i sådant skick att miljöns karaktär bibehålls. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.

Kommentarer: Avsikten med skyddsföreskrifterna är att bevara rundlogen såsom en sällsynt god representant för en i Ångermanland tidigare vanlig men numera nästan helt försvunnen byggnadstyp.