Gålsjö Bruk

Gålsjö bruk anlades vid 1700-talets början och har sitt ursprung i en bruksanläggning vid Högforsen i Gålån. Som häradshövdingen och borgmästaren i Härnösand Lars Stridsberg 1693 sökte tillstånd till. Detta beviljades av bergskollegiet med tio års skattefrihet, vilket ledde till att hammaren var i full drift efterkommande år. Driften lades ned 1872. På 1950- och 1960-talen skänktes byggnaderna och den omgivande marken till Härnösands stiftsråd. Herrgården är byggd i en nyklassicistisk stil som var typisk för den tidens högre stånd.

Huset byggs

Bruksanläggningen består av en herrgård med flygel, en prästgård, några ekonomibyggnader samt sex bostadshus. Huset byggdes 1776 och ersatte en nedbrunnen huvudbyggnad från 1730-talet. Samtliga bostadshus härrör från 1730-talet. Prästgården var bostad åt kapellpredikanten. Brukskapellet som uppfördes 1774 brann ned 1971.

Beskrivning

Huset är uppförd i trä utan sockel, och består av en våning med så kallad kallvind, som idag är inredd. Fasadens bottenvåning består av en vitmålad liggande fasspontpanel som är avgränsad av breda ljusgråa rusticerade pilastrar. Vindsvåningens gavelpartier har stående locklistpanel. Den har ett brutet sadeltak med svartmålad falsade, drivna järnplåtar.

Entrén är svagt betonad med en klassicistisk inramning i grått. Ovanför fönstren sitter svagt accentuerade gråmålade gavelfält. Flyglarna byggdes i en enklare stil med stående träpanel och sadeltak.

Timrade härbren och bruksstugor

Strax väster om herrgården ligger två stora, timrade härbren från 1700-talets början, nu inredda som gästrum, samt ett åttkantigt panelklätt lusthus. Envånings bostadshusen vid gatan samt prästgården är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder.

Inom området finns fortfarande också bland annat sex timrade bruksstugor
avsedda för brukets smeder. De har sadeltak med tjärade lockbrädor och rödmålad lockpanel på fasaden. De var från början en våning höga med vind, bestående av två i princip spegelvända bostadsenheter med varsin ingång.

Bruksverksamheten startar

1701 sökte häradshövdingen, även kallad för borgmästare, utvidgning av denna verksamhet. Och det med ännu en stångjärnshammare vid Gålsjö i Lo i Styrnäs socken, på platsen där det nuvarande bruket ligger (vid en fors i Gålån strax söder om Gålsjön). 1704 utfärdade bergskollegiet ett privilegium för två härdar och sex frihetsår. Och i augusti 1707 kunde bruksverksamheten sätta igång. Hit kom senare all verksamhet att flyttas från Högfors. Gålsjö kom på något sätt att genom tiderna vara knutet till Holms säteri och Björkå bruk, ofta genom gemensam ägare.

Tuffa krigsår och ny ägare

Krigsåren från 1714 innebar svåra påfrestningar för bruket, då man var
beroende av transporter av järnmalm söderifrån. På 1730-talet vände det och under den nye ägaren Jacob Polack kunde verksamheten utvidgas. Det var under denna tid som bruksgatan och en herrgård uppfördes. Den senare brann dock ned 1760. 1776 lät brukspatron Johan Nordenfalk uppföra den mangårdsbyggnad som ligger där idag.

Storhetstid och avveckling

1800-talets mitt var brukets storhetstid. Då ersattes bland annat den gamla stångjärnssmedjan av en ny. Strax därefter bildades ett bolag som bland annat tog över Gålsjö bruk. Därefter hade bruket ett antal olika ägare fram till slutet av 1800-talet.

1870 var stångjärnstillverkningen nere i endast två ton och 1892 stannade stångjärnshamrarna slutligen vid Gålsjö. 1901 stannade manufaktursmidet vid bruket, men viss smidesverksamhet fortsatte dock ännu ett tag av kvarvarande smeder. Fram till 1950-talet var de flesta bruksbostäderna fortfarande bebodda.

Fram till 1950-talet fanns två flygelbyggnader som flankerade herrgården. Den ena togs dock bort och flyttades enligt uppgift till Högfors trämassafabrik och blev disponentbostad. Den flyttade byggnaden är idag i ett sådant ombyggt skick att den inte längre har mycket gemensamt med hur den såg ut från början.

Skänks till Härnösands stiftsråd

Trots att bruket sedan länge inte hade någon funktion ville inte dåvarande ägaren Björkå AB, med kapten Per Hjalmar Hedberg i spetsen, riva byggnaderna. Därför bestämde man sig för att skänka herrgården med flygelbyggnad, härbrena och tillhörande tomtmark, samt en kontantsumma till Härnösands stiftsråd. Det klart kulturhistoriskt intressanta området kunde på så vis bevaras.

Restaureringar

1971 kompletterades denna gåva där det resterande området av Gålsjö bruk överlämnades till stiftsrådet. 1970-75 gjordes en omfattande restaurering av Gålsjö bruk under Riksantikvarieämbetets överinseende då det gjordes till ett rekreationsområde för bland annat frilufts-, idrotts- och konferensändamål. Ännu en stor restaurering påbörjades 1991, då bland annat herrgården gjordes i ordning invändigt. Byggnadsminnesförklaringen omfattar bland annat en herrgårdsbyggnad med flygel, sex bruksstugor och äldre bevarade ekonomibyggnader.

Från 2015 fungerar Gålsjö bruk som asylboende.