Jordhamns skurverk

Jordhamns skurverk

Foto: Ann Moreau

 Den öländska berggrunden – kalkstenen – ger Öland en unik karaktär. Kalkstenen har haft en stor ekonomisk betydelse för ölänningarna. I Jordhamn finns två minnesmärken från den viktiga stenhanteringen. Här finns en oxvandring och Sveriges enda bevarade vinddrivna skurverk.

Vinden och stenens ö

I över tusen år har kalkstenen haft stor betydelse för ölänningarna. Borgar och hus, stenkors och gravar, kyrkor, ladugårdar och stenmurar har under tusentals år uppförts i kalksten.

Kalksten som handelsvara

Den öländska kalkstenen blev under medeltiden en viktig handelsvara. Skepp lastade med öländsk kalksten seglade mot hamnar i Östersjöområdet. Stenen användes bland annat till att bygga kloster och kyrkor. Flera kyrkor i Polen och norra Tyskland är byggda i öländsk kalksten. I den mäktiga katedralen Saint Pauls Cathedral i London finns spår av kalksten från Öland.

Stenhanteringen hade sin storhetstid under 1500- och 1600-talen. Tyska, svenska och flamländska stenhuggare arbetade sida vid sida med tillverkning av dopfuntar, gravmonument och byggnadsdetaljer till de kungliga slotten.

Spår av stenhanteringen finns runt om på hela Öland, men syns tydligast på den nordvästra kuststräckan. Ända fram till andra hälften av 1800-talet var brytningen och bearbetningen av kalksten ett viktigt komplement till jordbruket på norra Öland. Brytning och försäljning av stenen föll på männens lott. Kvinnorna skötte tillhuggningen och slipningen av golvstenen. Med tiden blev den slipade golvstenen den mest eftertraktade produkten.

Skurad kalksten

Att skura, det vill säga att slipa sten, var tidskrävande. Skurvandringen var en enkel anordning med en påle av ek i mitten från vilken en bom gick ut. Längst ut under bommen satt ”löparstenarna”, som nöttes mot de utlagda stenarna på marken, när oxar eller hästar drog runt bommen. Sand och vatten östes på stenarna under skurningen. En hel veckas arbete gav i bästa fall 100 stenar.

Vinden ersätter oxarna

Vinddrivna skurverk började användas omkring 1860. Här är det vinden som driver istället för oxar, men i övrigt är principen densamma som för skurvandring. Kapaciteten ökade och vid bra vind kunde en utlagd stenring slipas på en dag. Oftast var det småbönder som uppförde skurverken. Detta var även fallet med skurverket i Jordhamn. Det uppfördes 1905 av skurverksbyggare från Böda. En brunn där vattnet till skurningen hämtades ligger intill skurverket.

Upphovsmannen till de vinddrivna skurverken sägs vara skepparen och båtbyggaren Olof Peter Nilsson från Högenäs i Källa socken. Vid 1900-talets början fanns cirka 30 vinddrivna skurverk på Öland, de flesta på norra delen. På 1930-talet övergick man till att slipa stenen maskinellt och skurverken övergavs.

Jordhamns skurverk

Foto: Katarina Sundberg, Ann Moreau och Per Lindegård

Kontakt

Kulturmiljöenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon 010-223 80 00 (växeln)

Serviceinformation

  • Parkering

Fakta

Ägare: Åkerbo hembygdskrets

Jordhamns skurverk är byggnadsminne Länk till annan webbplats. sedan 2013 och skyddas genom kulturmiljölagen.

Hitta hit

Med bil från Borgholm, ta väg 136 norrut, efter 30 kilometer sväng vänster vid skylten mot Sandvik. Vid Sandvik, sväng norrut och följ den grusade kustvägen 3 kilometer. Möjlighet till parkering finns vid platsen.

Tips och länkar

Åkerbo hembygdskrets äger skurverket.

Läs mer om skurverket på Persnäsportalen. Länk till annan webbplats. Där finns även aktuella evenemang i närområdet, månad för månad under hela året.

I närheten finns även naturreservatet Lilla Horns löväng Länk till annan webbplats.