Mariedal Bråneholm

Invid den brusande Stångån och Sevedeleden ligger ruinerna efter två pappersbruk inbäddade i grönskan. På 1800-talet var här liv och rörelse må ni tro! Vattenhjulen snurrade och det lät ”dunk, dunk” från de vattendrivna stamparna. Formare, guskare och läggstolspojkar – alla gjorde de olika saker i papperstillverkningen. Här arbetade även mjölnare med att mala säd. Det är en upplevelse att vandra hit, långt från stora allfartsvägar.

Papper av lump

Det kan låta konstigt, men på 1800-talet tillverkades papper av gamla slitna textilier! Det kallades för lump. Särskilda lumpsamlare gick runt i byarna och samlade in lumpen. Vattenkraft från ån behövdes för att driva de så kallade stamparna, där lumpen finfördelas till en flytande massa. Stampen fungerar ungefär som en stor mortel, som stöter sönder något. 4-5 personer arbetade med tillverkningen. I Mariedal och Bråneholm har vattenkraften också drivit mjölkvarnar, sågar och en stickhyvel, för tillverkning av takspån. I Bråneholm fanns dessutom ett mindre jordbruk.

På upptäcktsfärd bland ruinerna

Överallt finns gott om spår efter alla de män, kvinnor och barn som bott och arbetat här under 1800-talet. Det är lämningar efter fördämningsvallar, stensatta gamla smala vägar och grunder efter bostadshus, pappersbruken, kvarnbyggnader, ladugårdar och uthus. Ta hjälp av kartan på informationstavlan i Bråneholm på din upptäcktsfärd! På informationstavlan vid Mariedal kan du lära dig mer om hur papperstillverkningen gick till.

Staten och skolorna behöver skrivpapper

Lump-pappersbruken, eller handpappersbruken som de också kallas, hade sin storhetstid på 1800-talet. Mer skrivpapper behövdes till den växande statsförvaltningen och de allt fler skolorna. Mariedals pappersbruk var igång till 1872, Bråneholm till 1885.

Småland ett kärnområde

Den här delen av Småland var ett ”kärnområde” i Sverige för handpappersbruken. I Virserums Hembygdspark finns Kalmar läns nu enda bevarade handpappersbruk, Fröåsa handpappersbruk.