Järnåldersgravfält i Kalmar

En beteshage med flera stora lövträd. I hagen finns stora resta stenar stående i en ring. I bakgrunden dunge med tätare lövträd.

Foto: Coco Dedering

Visste du att en vikingatida kvinna ligger begravd på toppen av en höjd i Djurängen? Upptäck järnåldern i Kalmar under promenaden, från cykelsadeln eller varför inte på joggingrundan! I Kalmar ligger ett grönt stråk mitt i det moderna stadslandskapet, insprängt mellan Hansa City, industriområden, flygplatsen och bostadsområden. Brukshagen, Tjuvbackarna, Mobackarna och Djurängshagen är natursköna områden, med stora gravfält från järnåldern och spår av dåtidens jordbruk. I stråket ligger också anrika Skälby gård.

Kalmar – en viktig plats redan på järnåldern

Under järnåldern begravde människorna sina döda på gravfält, i närheten av gården eller byn. Gravplatserna skulle synas och placerades ofta på höjder – ovan det jordeliv som fortsatte nedanför.

De många stora gravfälten i närheten av varandra och fynd som tyder på att betydelsefulla personer begravts på platsen visar att Kalmar var en viktig plats redan för 1 000 – 1 500 år sedan.

På den tiden nådde havet cirka 1,5 meter högre än idag och en havsvik sköt in i landet på insidan av Kalmar. Den fina naturhamnen där vattenvägen låg öppen för handel och resor var lockande att bosätta sig vid.

Gravfält och spår av forntida åkrar

Hur människor begravt sina döda och markerat gravplatsen har förändrats genom tiderna, och har också sett olika ut i olika delar av Sverige. Rösen, stensättningar och stenkretsar från brons- och järnåldern är vanliga gravtyper i Kalmartrakten.

  • Rösen – är uppbyggda av stenar, ofta har stenarna ungefär samma storlek och graven är kupformig.
  • Stensättningar – lägre och mindre än rösen. Stenar har ibland placerats ihop i en kantkedja, ofta cirkelformad med ett lager av sten eller jord innanför.
  • Stenkretsar – kretsar av med jämna mellanrum resta eller lagda stenar. Domarringar är en rund stenkrets som man förr trodde var gamla tingsplatser. En skeppsformad stenkrets kallas skeppssättning.

Förutom gravfälten kan du se spår från järnålderns åkrar i form av plana ytor som omges av låga hägnader av sten. Av bygdens byar och hus ser vi inget idag. Förmodligen beror det på att byarna aldrig övergivits – alla gamla spår har dolts med ny bebyggelse.

Mer information

Informationstavlor finns vid Tjuvbackarna, Brukshagen och det östra gravfältet i Djurängshagen. På plats kan du exempelvis läsa om en vikingatida kvinna som begravdes i Djurängen för 1200 år sedan.

Vid Mobackarna, Tjuvbackarna och östra delen av Brukshagen finns betesdjur.

Det är inte tillåtet att mata djuren eller gå in med hund i hagarna när det är betesdjur där.

Skälbys historia sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid. Under Gustav Vasas tid blev Skälby kungsgård, förvaltad av en fogde som levererade livsmedel och annat till Kalmar slott. Gården har också varit bostad åt landshövdingen innan den köptes av kommunen.

Skälby gård är en stor mötesplats, med bland annat 4H-gård, tillgänglighetsanpassad lekpark, trädgård, utegym, promenadstråk och stora gräsytor för lek och umgänge.

Kontakt

Kulturmiljöenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon 010-223 80 00 (växeln)

Serviceinformation

  • Eldplats
  • Informationstavla
  • Parkering
  • Tillgänglighet

Fakta

Skälby gård ägs av Kalmar stad.

Fornlämningar är en del av vårt lagskyddade kulturarv.

Gravfälten vid Tjuvbackarna, Brukshagen och det östligaste gravfältet i Djurängen ingår i länsstyrelsens fornvårdsprogram.

Hitta hit

En bra utgångspunkt för att utforska de bevarade spåren från järnåldern i Kalmar är Skälby gård, som även har en besöksparkering.

Från Skälby gård finns gångvägar till Djurängen och gångväg över E22:an till fornlämningsområdet i Brukshagen. För att ta sig vidare till Tjuvbackarna får man också gå på trottoarer. Vid informationstavlan i Tjuvbackarnas östra del finns parkeringsmöjlighet för enstaka bilar.