Linnés Hammarby

Syftet med kulturreservatet är att bevara och utveckla ett unikt kulturlandskap, präglat av Carl von Linné under det sena 1700-talet. Inom reservatet ska det finnas möjlighet att på ett pedagogiskt sätt visa odlingsformer och tekniker under en tid av agrara reformer. Miljön skall även erbjuda goda förutsättningar för bedrivandet av vetenskapliga studier.

Den 13 maj 2007 - på Linnés "riktiga" födelsedag enligt den gamla kalendern - invigde dåvarande landshövding Anders Björck Uppsala läns andra kulturreservat: Linnés Hammarby.

Carl von Linnés privata hem

Hammarby var Carl von Linnés privata hem och experimentmiljö. Gården inköptes 1758 då han var femtiett år gammal och väletablerad professor i Uppsala. Det var vanligt vid denna tid att stadens högre tjänstemän köpte jordbruksfastigheter som ren investering eller för personligt boende och ökad status. Som professor hade Linné förstås tjänstebostad i Uppsala (nuvarande Linnémuseet i Linnéträdgården) och en förhållandevis god lön. Någon garanti för familjens försörjning - om han till exempel skulle avlida - utgjorde tjänsten inte. Han måste därför även tänka på att bygga upp ett kapital som kunde ge långsiktig avkastning samt ge en försäkring för familjen.

Linné – en stor markägare

Linné kom att bli en stor markägare i Danmarks socken. Utöver Hammarby ägde han gårdar i Sävja och Edeby tillkom senare även en gård i Vallby. Under Linnés sista år tillfördes också grannbyn Hubby som gåva från Gustav III. Till slut omfattade Linnés ägor minst tiotalet gårdar på sammanlagt cirka 350 hektar. Linné uppförde själv en ny bostadsbyggnad som blev färdig omkring 1764. Även de övriga byggnaderna rustades upp och det nya Hammarby fick därmed en betydande ansiktslyftning, värdig en professor vid universitetet i Uppsala.

På Hammarby fick han även utrymme för praktiska försök och provodlingar. Han experimenterade med såväl inhemska som mer exotiska nyttoväxter, vilka drivits upp i den botaniska trädgården inne i Uppsala. Arter från dessa försöksodlingar finns kvar både på Hammarby och på de granngårdar i trakten där Linné hade vänner och bekanta. Linné förvaltade således mark i många byar i Danmarks socken där han hade personligt intresse av hur marken brukades.

Samtidigt med upprustningen av byggnaderna moderniserades jordbruksdriften på Hammarby genom den nyinrättade storskiftesreformen. Med all sannolikhet togs initiativet till detta av Linné själv. Uppmätningen utfördes sommaren 1763 och fastställdes vid Vaksala härads vinterting den 23 januari 1764. Hammarbys ekonomiska grund vilade således på aktivt jordbruk.

Detta drevs av två arrendatorer som sannolikt bodde på Hammarby med sina familjer. Möjligtvis bodde de i flyglarna. Intill mangården låg ekonomidelen med ladugård, stall, lador och bodar, inalles ett tiotal byggnader. I periferin låg även två soldattorp. Hammarby var nämligen ett så kallat berustat säteri. I stället för att betala skatt höll Linné ett antal soldater i enlighet med tidens militära indelningsverk.