Före detta Prefektvillan

Före detta Prefektbostaden är ett exempel på tidens representativa villaarkitektur och på de tjänstebostäder som byggdes i anslutning till en institution. Villan är en donation tillägnad professorn i fysik Knut Ångströms minne.

Prefektbostaden uppfördes 1912–1913 på samma tomt som Fysicum, i kvarteret Kemicum. Arkitekt var Ernst Stenhammar (1857–1910). Byggnaden ligger i ett område som tillhör de mest koncentrerade universitetsområdena i Uppsala och representerar också universitetets begynnande utflyttning från stadskärnan.

Arts and Craftrörelsen

Såväl planen som arkitekturen är tydligt influerad av den engelska Arts and Craftsrörelsen. Arkitekturidealet förespråkade användningen av inhemska material och hantverksmässigt utförande. Detta syns tydligt i Prefektvillan, med dess många välbevarade detaljer både i exteriören och i interiören. Utvändigt putsades fasaderna i en kulör som stämde väl med institutionsbyggnaden Fysicum.

Ernst Stenhammar (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.

Professorsbostad för donerade medel

År 1910 donerade fru Therese Andersson 40 000 kronor till Uppsala universitet för uppförandet av en bostad för prefekten vid institutionen i fysik. Donationen gjordes till minne av professorn i fysik Knut Ångström (1857–1910). Prefektämbetet skulle göras än mer attraktivt genom en kostnadsfri tjänstebostad. Med det ville man locka till sig landets bästa forskare och professorer.

Familjen Ångström (Uppsala universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

Den förste att flytta in i Prefektvillan var dåvarande prefekt Gustaf Granqvist (1866–1922). Efter honom bodde prefekten Manne Siegbahn (1886–1978) där. Han fick Nobelpriset i fysik 1924 för sin forskning om röntgenspektroskopi. 17 år efter att Manne Siegbahn lämnat huset flyttade sonen Kai Siegbahn (1918–2007) med familj in i huset. År 1981 tilldelades han Nobelpriset i fysik för sin forskning om elektrospektroskopin, ett pris han delade med Nicolaas Bloembergen och Arthur Schawlow från USA.

Manne Siegbahn (Nobelstiftelsens webbplats, på engelska) Länk till annan webbplats.

Kai Siegbahn (Nobelstiftelsens webbplats, på engelska) Länk till annan webbplats.

Varför är före detta Prefektvillan byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För före detta Prefektvillan handlar det framför allt om att:

Prefektvillan är ett exempel på sekelskiftets villabebyggelse i Uppsala och ett välbevarat exempel på jugendstil, med inspiration från den engelska Arts and Craftsrörelsen.
Prefektvillan tillsammans med den fysiska institutionen vid vilken prefekten var chef utgör en välbevarad arkitektonisk helhetsmiljö.
Prefektvillan tillsammans med de närliggande institutionsbyggnaderna representerar universitetets begynnande utflyttning från stadskärnan.
I likhet med samtida prefekt- och professorsbostäder vid de andra institutionerna representerar byggnaden forskningens högt respekterade plats i samhället vid tiden kring sekelskiftet 1900.
Prefektvillan uppfördes genom en privat donation vilket förankrar huset i historien om den borgerliga societeten och mecenaternas betydelse vid 1900-talets början.
Byggnaden är personhistoriskt intressant genom att två det svenska 1900-talets främsta fysiker – Manne och Kai Siegbahn – har bott i här. Far och son Siegbahn tillhör en exklusiv skara av sju Uppsalaprofessorer som tilldelats Nobelpriset. Därmed har donationens ursprungliga intention infriats, det vill säga att attrahera ämnets främsta forskare och lärare till Uppsala.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Fakta

Adress: Thunbergsvägen 7, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: Uppförd 1912–1913
Arkitekt: Ernst Stenhammar
Ägare: Uppsala Akademiförvaltning
Skyddsår: 1993, 2010
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnet Pdf, 2.1 MB.