Före detta rektorsgården vid Katedralskolan
Före detta rektorsgården är en av Uppsalas första villor. Huset byggdes i slutet av 1860-talet åt rektor Manfred Floderus, i samband med att den nya Katedralskolan uppfördes.
De första villastäderna började byggas i Europa vid mitten av 1800-talet. Det var personer ur det förmögna borgerskapet som lät uppföra stora villor med tillhörande trädgårdar. Före detta rektorsbostaden vid Katedralskolan är en av Uppsalas första villor och exempel på den svenska villabebyggelsen vid 1800-talets mitt. Arkitekten som ritade byggnaden som bostad åt rektor Manfred Floderus var Adrian Crispin Peterson. När rektorsgården och Katedralskolan byggdes låg de i stadens utkant, som en utpost mot slättlandskapet i norr.
Adrian Crispin Peterson (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.
Gården är en av flera ämbetsmannagårdar som finns bevarade i Uppsala. Under årens lopp har byggnaden renoverats flera gånger, ofta i samband med byte av rektor. 1929 inreddes till exempel vinden. Samtidigt byggdes en balkong ovanför huvudentrén. Den största förändringen av miljön inträffade när en gata, Rektorsgatan, anlades mellan Katedralskolan och rektorsgården.
Manfred Floderus
Manfred Floderus (1832–1909) studerade vid Uppsala universitet där han doktorerade 1857. Han blev lektor i naturvetenskap vid Uppsala högre elementarläroverk 1859, senare kallad Katedralskolan. 1866 blev han rektor vid samma skola. Manfred Floderus var känd som en framstående skolman och verksam som läroboksförfattare. Bland annat skrev han Fysikens första grunder, i tre delar, 1862–1865.
När Manfred Floderus blev rektor fanns det långt framskridna planer på att uppföra en ny skolbyggnad, den nuvarande Katedralskolan. Floderus ansökte hos staden om att hans bostadsfråga skulle lösas antingen genom en ämbetsmannagård eller väsentligt höjd hyresersättning. Staden tillstyrkte det första alternativet och Manfred Floderus fick i uppdrag att presentera ett förslag. Förslaget gick ut på att ämbetsmannagården skulle byggas på samma tomt som skolan. Rektorsgården uppfördes i samband med att skolbyggnadens äldsta delar tillkom och var tjänstebostad fram till omkring 1960. Idag ägs byggnaden och trädgården av Uppsala kommun.
Manfred Floderus (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet) Länk till annan webbplats.
Trädgården
Rektor Floderus hade ett stort botaniskt intresse. På tomten till sin bostad lät han anlägga en trädgård, vilken har varit, och fortfarande är, en mycket uppskattad oas i Uppsala. Trädgården har för Uppsalaborna främst blivit känd för sin blommande blå scilla på våren. I dag är rektorsgårdens trädgård och omgivning starkt förändrad men gångar och grönytor stämmer relativt väl med trädgården så som den planerades under det sena 1860-talet.
Varför är före detta rektorsgården vid Katedralskolan byggnadsminne?
Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För före detta rektorsgården vid Katedralskolan handlar det framför allt om att:
- Byggnaden med tillhörande trädgård är representativ för den tidiga villabebyggelsen.
- Byggnaden utgör tillsammans med den intilliggande skolan en tidigare vanlig helhetsmiljö: skola och rektorsbostad i nära anslutning till varandra.
- Grunden till trädgården finns fortfarande bevarad och ett uppvuxet trädbestånd bidrar tillsammans med Skolgatans allé till bilden av 1800-talets stadsplaneideal.
- Byggnaden tillsammans med den intilliggande skolan är en del av skolväsendets historia i Uppsala.
- Byggnaden är personhistoriskt intressant genom sin koppling till ämbetsmän inom skolväsendet, med Manfred Floderus som första hyresgäst.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Adress: I hörnet av Skolgatan och Rektorsgatan, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: I slutet av 1860-talet
Arkitekt: Adrian Crispin Peterson
Ägare: Uppsala kommun
Skyddsår: 1982, omfattar både bostaden och trädgården
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)
Översiktskarta över byggnadsminnet Pdf, 2.1 MB.
Detaljkarta över byggnadsminnet Pdf, 850.1 kB.
Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelser Länk till annan webbplats.