Observatorieparken

I Observatorieparken har Uppsala universitet bedrivit undervisning och forskning sedan mitten av 1800-talet. Byggnaderna och parken har kontinuerligt använts av de ursprungliga institutionerna fram till 2000-talet.

Vid sidan av teologi och filosofi är astronomi sannolikt det äldsta undervisningsämnet vid Uppsala universitet. Redan i slutet av 1500-talet fanns en professur i ämnet astronomi, vilken innehades av Laurentius Paulinus Gothus. Från mitten av 1600-talet fanns ett mindre observatorium i hörnet av S:t Johannesgatan och Övre Slottsgatan. Det ersattes under 1700-talet av det så kallade Celsiushuset i kvarteret S:t Per, uppkallat efter dåvarande professorn i astronomi, Anders Celsius. Huset är byggt efter ett medeltida gatunät – därav den snedställda placeringen.

1800-talets observatorium

I slutet av 1700-talet var observatoriet förfallet och placeringen mitt i staden, kringbyggd av hus, passade inte längre för ett observatorium. I början av 1800-talet började man planera för en ny byggnad som var bättre lämpad för ändamålet. Det krävdes bland annat att instrumenten kunde förankras i fast berggrund, att horisonten var någorlunda fri och obruten samt att man kunde komma bort från den växande stadens skorstensrök.

Den nya observatoriebyggnaden är det centrum utifrån vilket Observatorieparken och övriga byggnader på området har planerats. Byggnaderna uppfördes successivt efter de olika vetenskapliga disciplinernas behov av ny utrustning. I byggnadsminnet ingår 12 byggnader, varav två (byggnad nr 9 och 17) har eldhärjats. De är idag rivna. Även parken med planteringar ingår i byggnadsminnet.

Observatoriebyggnaden (byggnad nr 1) Gustaf Svanberg (1802–1882), professor i astronomi och meteorologi tog aktiv del i projektering, finansiering och tillkomsten av observatoriebyggnaden, som uppfördes 1843–1854. Inför arbetet inhämtade han kunskaper om observatoriet i Berlin.

Instrumenthusen

Instrumenthusen fick sin placering utifrån tillgången till fast berggrund. Byggnaderna uppfördes för specifika ändamål – till och med för specifika instrument – vilket präglat placeringen, volymen, utformningen och planlösningen. Ett fristående runt, murat instrumenthus för en s.k. Newton-refraktor, uppfördes 1890. Ytterligare två liknande instrumenthus, astrografen och ett refraktorhus tillkom 1913 respektive 1921.

Meridianhuset innehöll två meridianinstrument, där den lokala tiden för Uppsala räknades ut genom observationer av ljusstarka stjärnor som passerade den lokala meridianen. Tidsangivelsen fortsatte till 1920-talet, när tidsangivelser via radion blev tillgängliga.

Seismografen

År 1904 byggdes ett instrumenthus för seismografisk mätningsutrustning. I seismografen registrerades den seismiska aktiviteten som sker i samband med jordbävningar och vulkanutbrott.

Meteorologiska observatoriet

Meteorologiska observatoriet byggdes 1864 för meteorologiska observationer, vilka hörde till de astronomiska uppgifterna fram till 1879. Då skapades en professur i meteorologi. År 1885 uppfördes en institutionsbyggnad för den meteorologiska institutionen, som fanns kvar på plats 1949 då man fick nya byggnader i norra delen av parken.

Tjänstebostäder

I parken finns två tjänstebostäder. Den ena är professorsbostaden (byggnad nr 12) som uppfördes 1893 och den andra är vaktmästarbostaden (byggnad nr 13) som uppfördes 1906.

Musicum

En ny institution, Musicum (byggnad nr 18) uppfördes 1928, där Observatorieparkens nordöstra allé mynnar mot Kyrkogårdsgatan. Musicum är en klassicistisk byggnad med villakaraktär ritad av arkitekt Victor Holmgren (1882–1957). På bottenvåningen finns den stora Kapellsalen, som används för repetitioner, men även för konserter i mindre format. Byggnaden inrymde också en bostad åt director musices. Den förste director musices som flyttade in i tjänstebostaden, som ligger på andra våningen, var den svenske kompositören och dirigenten Hugo Alfvén.

Kungliga Akademiska kapellet, Uppsala universitets symfoniorkester, har beledsagat universitetets högtider med musik ändå sedan år 1627. Även om Akademiska kapellet under en lång tid fungerade som Uppsala stads symfoniorkester har medverkan vid de akademiska högtidligheterna alltid varit orkesterns huvudfunktion.