Höga flöden i Uppsala länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Kvekgården

Kvekgården utgör en av länets bäst bevarade äldre gårdar som fortfarande ligger kvar på ursprunglig plats. Kvekgården var en del av radbyn Stora Kvek, fram till det laga skiftet som ägde rum i byn 1855, då gårdarna flyttades ut på sina marker.

Kvekgården är en välbevarad så kallad centralsvensk gårdstyp, där den kringbyggda gården är delad i en mangård och en fägård. Vid laga skiftet var Kvekgården den största gården i byn. I dag finns tio byggnader bevarade vilka är uppförda från 1700-talets slut fram till mitten av 1800-talet.

Tidigt uppmärksammad

Vid 1800-talets mitt ägdes Kvekgården av Olof Jansson och gården kallades då Ol-Jans. Olof Janssons dotter Lotta Lundevall ärvde sedan gården. Hon dog utan arvingar år 1926. Fem år senare, 1931, tog Sydvästra Upplands hembygdsgille över gården. Redan på 1910-talet hade Kvekgården med sin ålderdomliga karaktär uppmärksammats och dokumenterats av Nordiska museet.

När hembygdsgillet tog över gården var byggnaderna ganska förfallna. Från 1933 till 1934 lät hembygdsgillet göra en genomgripande renovering. Åtgärderna bestod bland annat av demontering av byggnaderna och gjutning av grund, rivning och återuppförande av eldstäder. Flera av mangårdsbyggnadens fönster bytes mot mindre fönster vilket bidrog till att förstärka gårdens ålderdomliga karaktär. Ol-Jans stora loge från 1800-talets mitt revs och ersattes av en anspråkslösare loge, flyttad till platsen från Högstena i grannsocknen. På senare år har den stenvälvda jordkällaren rivits av säkerhetsskäl (byggnad nr 12). Efter restaureringen har gården fungerat som friluftsmuseum.

Kvekgården skänktes 1948 till Upplands fornminnesförening. År 1952 erhöll föreningen också i gåva från Taxnäs Säteri den angränsande så kallade vaktarstugan (byggnad nr 13).

Gårdens byggnader

Samtliga gårdens byggnader är knuttimrade, och saknar både panel och målning, med undantag för vaktarstugan med tillhörande vedbod som har rödfärgad panel.

Mangårdsbyggnaden (byggnad nr 1) är en parstuga, det vill säga en stuga med ett kök på ena sida av farstun och en andersstuga (feststuga) på den andra sidan och innanför farstun en kammare. Byggnaden har småspröjsade fönster. Mangårdsbyggnadens och åttondedelsbodens tak är täckta med halm, de övriga byggnaderna med vass. I vinkel mot mangårdsbyggnaden ligger en sammanbyggd länga bestående av matbod, drängstuga, sädesbod och slöjdbod, svinhus, ladugård och hölada (byggnad nr 2-6). Fägården avskiljs från mangården av ett stall (byggnad nr 7). I fägårdens bortre ända återfinns den till platsen flyttade logen, som därigenom sluter gården mot sydväst (byggnad nr 11). I gårdens västra del finns spannmålsbod (byggnad nr 9) respektive fähus (byggnad nr 10). Vaktarstugan (byggnad nr 13) samt vedbod (byggnad nr 14) respektive den raserade källaren (byggnad nr 12) ligger strax norr om gården.

Varför är Kvekgården byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Kvekgården handlar det framför allt om att:

  • Kvekgården med sina många byggnader av ålderdomlig karaktär utgör en av länets bäst bevarade äldre gårdar som fortfarande ligger kvar i ursprungligt läge och är ett representativt exempel på skatteböndernas slättgårdar i Mälardalen.
  • Gården utgör också ett intressant exempel på hur det vaknande hembygdsintresset under 1900-talets första hälft slog vakt om allmogebebyggelsen, men också påverkade valet av de objekt man ville bevara. I den form gården erhöll genom rivandet av den befintliga logen, bytet av fönster och valet att inte måla byggnaderna, liksom placeringen av den ditflyttade logen ville man illustrera en så kallad gråbondes gård. Som kulturhistorisk iscensättning och friluftsmuseum är därför Kvekgården också intressant som en spegel av det pedagogiskt tillrättaläggande synsätt som präglade den tidiga hembygdsrörelsens bevarandesyn.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Adress: Väster om Örsundsbro
Kommun: Enköping
Socken: Fröslunda
Byggt: Husen är uppförda från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet
Ägare: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund. Gården är öppen för visning
Skyddsår: 2003
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnet Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Detaljkarta över byggnadsminnet Pdf, 814.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hitta hit

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier (kulturmiljöenheten)

Telefon (växel): 010-22 33 000

Landshövding

Stefan Attefall

Besöksadress

Bäverns gränd 17

Postadress

751 86 Uppsala

Organisationsnummer

202100-2254

Följ oss