Johannes Bureus gård

Johannes Bureus gård (Backmanska huset) är ett exempel på de ämbetsmannagårdar som var vanliga i Uppsala för två hundra år sedan. Byggnaden, som är ett trähus i två våningar, ger också en uppfattning om hur de flesta husen såg ut i Uppsala under 1700- och 1800-talen.

Johannes Bureus gård, eller ”Backmanska huset” som den också kallas, är Uppsalas äldsta bevarade trähus. Byggnadens mittparti uppfördes under perioden 1620–1650. En dendrokronologisk undersökning visar att huset är byggt av timmer som avverkades då. Någon gång under mitten av 1700-talet förlängdes huset mot öster och omkring sekelskiftet 1800 mot väster. Husets exteriör förändrades under perioden 1850–1890. Byggnaden fick en stående panel och en förstukvist i "snickarglädjestil". Johannes Bureus gård är det enda bostadshuset i kvarteret Rosendal, som klarade sig utan skador vid stadsbranden 1809.

Johannes Bureus gård kan beskrivas som en så kallade framkammarstuga i två våningar, det vill säga en stuga bestående av ett rum och så kallade framkamrar i stugans förlängning. Förstukvisten ligger mot gården. Till vänster om farstun ligger salen och bortom denna en kammare. Till höger om farstun ligger köket. Planlösningen på övervåningen liknar i stort den på nedervåningen. Huset är även försett med en källare och en vind.

Ämbetsmannagårdar

Ämbetsmannagårdarna var mycket vanliga i Uppsala för två hundra år sedan. Här bodde höga tjänstemän vid universitetet. Gårdarna var främst avsedda att fungera som representativa bostäder och hade därför ofta vackra trädgårdar. Ämbetsmannagårdarna är exempel på byggnader och miljöer som visar utbildningsväsendets samhälls- och socialhistoriska utveckling. De flesta låg väster om Fyrisån. Johannes Bureus gård är, liksom Geijersgården och Ihregården, exempel på en sådan ämbetsmannagård. Huset är byggt med gaveln mot gatan vilket också är typiskt för ämbetsmannagårdar i Uppsala.

Johannes Bureus

I Johannes Bureus gård har många höga tjänstemän vid universitetet bott. Den första ägaren var Johannes Bureus (1568–1652). Han fick tomten på Rundelsgränd 3 av Gustaf II Adolf 1630. Bureus var kansliskrivare men fick med tiden titeln ”Kungl. Maj:ts bibliothecarius och antiquarius”. Han bedrev forskning inom Sveriges fornhistoria och fornspråk. Bureus har kallats ”vår förste riksantikvarie” och ”den svenska grammatikens fader”. Han är den första som i skrifter och anteckningar vetenskapligt behandlat svenska språket. Fram till sekelskiftet 1900 beboddes gården av olika professorer. Huset ägs sedan 1956 av Södermanland-Nerikes nation, vars nationshus också finns i samma kvarter.

Johannes Bureus (Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Varför är Johannes Bureus gård byggnadsminne?

Alla byggnadsminnen har skyddsbestämmelser som utgår från de kulturhistoriska värdena, det vill säga de värden som bedömts vara viktigt att värna och vårda för framtiden. För Johannes Bureus gård handlar det framför allt om att:

  • Huset är till stora delar uppfört på 1620–1650-talen, och därmed Uppsalas äldsta bevarade trähus.
  • Rumsindelningen är mycket ålderdomlig. De flesta dörrar, foder etc. är från senare delen av 1700-talet, liksom alla fönster i övervåningen.
  • Huset är ett välbevarat exempel på de slags byggnader som dominerade stadsbilden i Uppsala för tvåhundra år sedan, ämbetsmannabostäderna, men som genom stadsbränder och rivningar till stora delar har försvunnit.
  • Huset bidrar till stadsbildens mångfald. I kvarteret där huset står finns idag en ovanligt rik provkarta på hus och byggnadsstilar från fyra sekel.
  • Gården är en del av Uppsala universitets historia.
  • Personhistoriskt är gården intressant genom sin koppling till ämbetsmän vid akademien med Johannes Bureus som första ägare.

Kontakt

Länsstyrelsen Uppsala län

Byggnadsantikvarier

Telefon (vxl): 010-22 33 000

Serviceinformation

Fakta

Adress: Rundelsgränd 3, Uppsala
Kommun: Uppsala
Socken:
Byggt: Äldsta delarna är från 1620-talet
Ägare: Södermanland-Nerikes nation
Skyddsår: 1993
Skyddsform: Byggnadsminne enligt kulturmiljölagen (KML)

Översiktskarta över byggnadsminnetPDF

Detaljkarta över byggnadsminnetPDF

Beslutet om byggnadsminne, med skyddsbestämmelserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster